1993.html



redigera Händelser

• 1 januari
  • Det svenska bensinpriset höjs med över en krona, vilket ger Sverige Europas högsta bensinpriser.
  • Tjeckoslovakien delas upp i Tjeckien och Slovakien.
• 7 januari - Gudrun Schyman efterträder Lars Werner som partiledare för Vänsterpartiet.
• 11 januari - Sveriges finansminister Anne Wibble presenterar budgetpropositionen som visar ett underskott på 160 miljarder kronor och ett sparpaket på 81 miljarder.
• 14 januari - Sju svenskar finns bland de 54 som dör när den polska färjan Jan Heweliusz slår runt på Östersjön.
• 17 januari - Sveriges radio P4 startas.
• 20 januari - Bill Clinton efterträder George Bush som president i USA.
• 26 januari - Vaclav Havel väljs till president i Tjeckien.
• 3 februari - Bankstödsnämnden, för rekonstruktion av den svenska banknäringen och de statliga finanserna, instiftas. Den får i folkmunnen namnet "Bankakuten".
• 10 februari - I Sverige föreslår Centerpartiet en 10-årig grundskola i Sverige med skolplikt från 6 års ålder.
• 26 februari - En explosion i garaget under World Trade Center i New York sliter upp ett 30 meter stort hål genom fyra våningar av betong. Sex personer dödas och tusentals skadas.
• Februari - Den svenska regeringens kriskommission lägger 113 förslag för att komma ur den ekonomiska krisen.
• 17 mars - Tele2 bryter det svenska Televerkets hundraåriga monopol när företaget erbjuder utlandssamtal.
• 29 mars - Den 65:e oscarsgalan hålls i Dorothy Chandler Pavilion i Kalifornien, USA.
• 2 april - Den svenska riksdagen beslutar med röstsiffrorna 184-144 att minska arbetslöshetsersättningen samt införa fem karensdagar i sagda ersättning.
• 3 april - Gunnar Weman vigs till svensk ärkebiskop och ger stöd för registrerat partnerskap för homosexuella.
• 7 april - Det svenska Banverket börjar borra en tunnel genom Hallandsåsen.
• 13 april - Dagens Nyheter publicerar en artikel om den med nöd och näppe undvikta härdsmältan vid Ågestaverket 1969.
• 15 april - Skivdirektören Billy Butt döms till fyra års fängelse för våldtäkt på nio unga kvinnor.
• 16 april - Ahmićimassakern inträffar
• 22 april - Finansminister Wibbles kompletteringsproposition innehåller ett sparpaket på 81 miljarder kronor.
• 3 maj - Den 30 km breda demilitariserade zonen mellan Sverige och Norge, med förbud mot militära anläggningar, tas bort.
• 16 maj - Val till samernas eget parlament, Sametinget, äger rum för första gången.
• 21 maj - I nu tillgängliga ryska arkiv avslöjas att Sovjet givit Vänsterpartiet 12 miljoner kronor mellan 1978 och 1990.
• 24 maj - Eritrea blir självständigt från Etiopien.
• 26 maj - Den svenska riksdagen höjer skatten för höginkomsttagare och sänker bostadssubventionerna.
• 4 juni - Den svenska riksdagen godkänner ånyo EES-avtalet.
• 16 juni - "Lasermannen" John Ausonius åtalas för ett mord, elva mordförsök och tio grova rån. Han erkänner två bankrån.
• 20 juni - Det första tåget passerar Eurotunneln under Engelska kanalen.
• 21 juni - Visumtvång införs för alla bosnier som kommer till Sverige. Flyktvågen hejdas, men de 40.000 bosnier som redan har kommit får stanna.
• 1 juli - Louise Sylwander blir den första att tillträda den nya svenska myndigheten Barnombudsmannen (BO).
• 10 juli - Jesper Parnevik vinner överlägset Scottish Open, "den största svenska golfframgången någonsin".
• 18 juli - Ekonomen Ann-Marie Pålsson startar den svenska pigdebatten. Hon föreslår skatteavdrag för hemhjälp.
• 19 juli - I Sverige föreslår Miljöpartiet de Gröna en nordisk union som alternativ till EG.
• 21 juli - Nya Saab 900, som skall rädda företaget från nedläggning, presenteras.
• 23 juli - Nederbördsrekord slås i den indiska delstaten Meghalaya som får 990 millimeter regn på en vecka.
• 27 juli - Bilbomber i Rom sårar ett flertal människor allvarligt.
• 4 augusti - Den sista svenska kräftpremiären för insjökräftor äger rum. Från och med 1 januari 1994 får man fiska kräftor året om.
• 8 augusti - JAS-planet kraschar vid flyguppvisning på Långholmen under Vattenfestivalen i Stockholm. Lyckligtvis skadas ingen människa.
• 14 augusti - Moskén i Trollhättan förstörs i en mordbrand som är kulmen på flera månaders våldsdåd mot invandrare i Sverige.
• 17 augusti - Inför höstterminen godkänner Statens skolverk i Sverige verksamhet vid 212 så kallade friskolor.
• 25 augusti - Sametinget håller sitt första möte. Tinget skall "bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige".
• 6 september - Volvo och Renault meddelar att de skall gå samman i ett nytt bolag vid namn Renault Volvo RVA, som Volvo får 35% i.
• 8 september - PLO erkänner staten Israel.
• 9 september - Israel erkänner PLO som det palestinska folkets företrädare.
• 22 september - De tolv första svenska reklamradiotillstånden säljs på auktion.
• 1 november - Maastrichtavtalet träder i kraft, varvid passtvånget avskaffas för medborgare inom alla länder som är anslutna och EG ombildas till EU.
• 8 november - En kupp utförs mot Moderna museet, varvid tavlor till ett värde av 500 miljoner kronor stjäls.
• 9 november
  • Den berömda bron Stari Most i Mostar förstörs under inbördeskriget i Bosnien och Hercegovina.
  • Under inbördeskriget i Bosnien och Hercegovina dödas nio barn i Sarajevo vid en granatattack mot en skola.
• 17 november - 10 skolbarn dör i en svår bussolycka på en motorväg i Storbritannien.
• 24 november - Polisen gör razzia mot Alsike kloster varvid 17 utvisningsdömda flyktingar, varav nio barn, grips.
• 1 december - Stockholms tingsrätt dömer John Ausonius för mord, mordförsök och rån.
• 2 december
  • Sedan flera viktiga aktieägare i Volvo sagt nej till samgåendet med Renault avgår Pehr G. Gyllenhammar. Även koncernchefen Sören Gyll har varit kritisk och affären går om intet.
  • Den colombianske knarkkungen Pablo Escobar blir ihjälskjuten av colombianska och amerikanska säkerhetsstyrkor, i sin hemstad Medellín efter en längre tids flykt.
• 3 december - LO-basen Stig Malm avgår efter avslöjande att han beviljat generösa fallskärmar till chefer i Folksam, LO-media och BPA.
• 7 december - Ett övergångsråd bildas i Sydafrika där landets alla folkgrupper finns representerade.
• 16 december - Makedonien blir självständigt från Jugoslavien.
• 21 december
  • Sverige erkänner Makedonien.
  • EU-kommissionen meddelar att Sverige får behålla snuset och Systembolaget.
• 24 december - Parfym är årets julklapp i Sverige.
• 30 december - Israel och Vatikanstaten upprättar diplomatiska förbindelser.
• Den svenska regeringen lägger fram den så kallade kretsloppspropositionen med syfte att skapa ett ekologiskt hållbart system med återvinning.
• Televerket ombildas från statligt verk till statligt bolag och byter då namn till Telia.
• Det svenska vinsttaket på spelvinster tas bort.
• Det svenska husläkarsystemet införs.
• I en FN-rapport anses Sverige vara världens mest jämställda land.
• PLO-ledaren Yassir Arafat besöker Sverige.
• Sveriges statsminister Carl Bildt besöker Moskva, och diskuterar bland annat ubåtskränkningar.
• Svensken Daniel Tarschys utses till generalsekreterare i Europarådet.
• Arealbidrag till det svenska jordbruket införs till följd av EU-anpassningen.
• Andorra antar en författning och blir formellt en suverän stat, samt inträder i FN.
• Urban Bäckström blir chef för Sveriges Riksbank.

redigera Födda

• 26 februari - Taylor Dooley, amerikansk skådespelare.
• 7 juni - Jordan Fry, amerikansk skådespelare.
• 26 juli - Taylor Momsen, amerikansk skådespelerska.
• 16 augusti - Cameron Monaghan, amerikansk skådespelare.
• 30 oktober - Brett Kelly, kanadensisk skådespelare.
• 6 december - Elián González, omskriven kubansk pojke.

redigera Avlidna

redigera Första kvartalet

• 1 januari - Ross Bass, amerikansk demokratisk politiker.
• 4 februari - Björn Andreasson, svensk flygplans- och bilkonstruktör.
• 6 januari
  • Dizzy Gillespie, amerikansk jazztrumpetare och orkesterledare.
  • Rudolf Nurejev, sovjetisk balettdansör och skådespelare, död i AIDS.
• 9 januari - Viveca Serlachius, svensk skådespelare.
• 14 januari - Tage Berg, svensk skådespelare.
• 20 januari - Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare.
• 25 januari - Irma Björck, svensk sopran, hovsångerska.
• 26 januari - Robert Jacobsen, dansk konstnär
• 29 januari - Eva Remaeus, svensk skådespelare (cancer).
• 31 januari - Helga Görlin, svensk hovsångerska (sopran).
• 12 februari - James Bulger, brittiskt mordoffer.
• 21 februari - Irma Christenson, svensk skådespelare.
• 24 februari - Bobby Moore, engelsk fotbollsspelare.
• 27 februari - Lillian Gish, amerikansk skådespelerska.
• 8 mars - Billy Eckstine, amerikansk musiker.
• 9 mars - Bob Crosby, amerikansk orkesterledare och sångare.
• 15 mars - Lennart Hyland, svensk programledare i TV.
• 17 mars - Helen Hayes, amerikansk teater- och filmskådespelare.
• 31 mars - Rolf Björling, svensk operasångare (tenor).

redigera Andra kvartalet

• 4 april - Göran O. Eriksson, svensk författare och regissör.
• 8 april - Marian Anderson, amerikansk operasångerska.
• 12 april - Dagmar Gille, svensk operettsångerska.
• 13 april - Sten Ardenstam, svensk skådespelare.
• 17 april - Turgut Özal, turkisk president.
• 19 april
  • David Koresh, amerikansk sektledare 1986-1993 (Davidianerna).
  • George S. Mickelson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1987-1993.
• 20 april - Cantinflas, mexikansk skådespelare och komiker.
• 24 april - Oliver Tambo, sydafrikansk politiker.
• 1 maj - Warren P. Knowles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1965-1971.
• 12 maj
  • Ulf Palme, svensk skådespelare, författare och regissör.
  • Camilla Stærn, svensk operasångerska och skådespelare.
• 18 maj - Ronald Haver, amerikansk filmvetare och filmhistoriker.
• 24 maj - Carl Billquist, svensk skådespelare.
• 30 maj - Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
• 4 juni - Erna Groth, svensk skådespelare, sångerska och scripta.
• 5 juni - Conway Twitty, amerikansk sångare.
• 6 juni - James Bridges, amerikansk regissör (cancer).
• 10 juni - Milward L. Simpson, amerikansk republikansk politiker, senator 1962-1967.
• 15 juni
  • John Connally, amerikansk politiker.
  • James Hunt, brittisk racerförare.
• 19 juni - William Golding, brittisk författare, nobelpristagare.
• 22 juni - Patricia Nixon, amerikansk skådespelare, Richard Nixons hustru.
• 27 juni - Wolfgang Grams, medlem av Röda armé-fraktionen.
• 28 juni
  • GG Allin, amerikansk punksångare.
  • Gudrun Brost, svensk skådespelare.

redigera Tredje kvartalet

• 14 juli - Leo Ferré, fransk poet och sångare.
• 26 juli - Matthew Ridgway, amerikansk general.
• 27 juli - Reggie Lewis, amerikansk basketspelare.
• 30 juli - Julius Sjögren, svensk skådespelare.
• 31 juli - Baudouin I, belgisk kung.
• 9 augusti - Euronymous, eg. Øystein Aarseth, norsk musiker, gitarrist i Mayhem.
• 30 augusti - Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
• 12 september - Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
• 27 september - Jimmy Doolittle, amerikansk flyggeneral.

redigera Fjärde kvartalet

• 7 oktober - Cyril Cusack, irländsk skådespelare.
• 12 oktober - Kurt-Olof Sundström, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 13 oktober - Stig Gustavsson, svensk skådespelare.
• 17 oktober - Criss Oliva, amerikansk gitarrist i Savatage.
• 21 oktober - Melchior Ndadayé, president i Burundi 1993, mördad.
• 23 oktober - Ulf Björlin, svensk dirigent och tonsättare, arrangör av filmmusik.
• 25 oktober - Vincent Price, amerikansk skådespelare.
• 27 oktober - Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångerska.
• 31 oktober
  • Federico Fellini, italiensk regissör.
  • River Phoenix, amerikansk skådespelare.
• 1 november - Frank Sundström, svensk skådespelare.
• 2 november - Åke Jensen, svensk skådespelare och sångare.
• 3 november - Anders Jonason, svensk författare.
• 12 november
  • Anna Sten, rysk-amerikansk skådespelare.
  • H.R. Haldeman, amerikansk politisk konsult, statstjänsteman och affärsman.
• 21 november
  • Bill Bixby, amerikansk skådespelare.
  • Kjell Löwenadler, svensk konstnär.
• 25 november - Anthony Burgess, brittisk författare.
• 3 december - Judith Holmgren, svensk skådespelare.
• 4 december - Frank Zappa, amerikansk rocksångare och kompositör.
• 8 december - Anders Franzén, marintekniker som upptäckte regalskeppet Vasa.
• 9 december - Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist.
• 10 december - Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare.
• 11 december - Majken Johansson, svensk diktare.
• 14 december - Myrna Loy, amerikansk skådespelare.
• 16 december - Charles Moore, amerikansk arkitekt, representant för postmodernismen.
• 18 december
  • Joseph H. Ball, amerikansk republikansk politiker.
  • Sam Wanamaker, amerikansk skådespelare och regissör.
• 22 december - Alexander Mackendrick, amerikansk-brittisk filmregissör och lärare.
• 25 december - Ann Ronell, amerikansk jazzkompositör.
• 28 december - William L. Shirer, amerikansk historiker, författare.
• 31 december - Zviad Gamsachurdia, georgisk politiker, president 1991-1992.

redigera Nobelpris

• Fysik
  • Russell A Hulse, USA
  • Joseph H Taylor Jr., USA
• Kemi
  • Kary B Mullis, USA
  • Michael Smith, Kanada
• Medicin
  • Richard J Roberts, Storbritannien
  • Phillip A Sharp, USA
• Litteratur - Toni Morrison, USA
• Fred
  • Nelson Mandela, Sydafrika
  • Frederik Willem de Klerk, Sydafrika
• Ekonomi
  • Robert Fogel, USA
  • Douglass North, USA