Bromma.html

För andra betydelser, se Bromma (olika betydelser).

Bromma från luften, västerut

Kongl. General Landtmäteri Contoirets karta från 1829:
Karta övfer Bromma Socken uti Stockholms län och Sollentuna härad

Bromma (även kallat Brommalandet) är en närförort inom Västerort i Stockholms kommun som utmärks bland annat av dess trädgårdsstad, ett läge intill Stockholms innerstad och närhet till Mälaren och flera naturreservat. Bromma har cirka 61 000 invånare^[1] i 23 700 lägenheter och 7 700 småhus och villor^[2].

Bromma omfattar stadsdelarna: Abrahamsberg, Alvik, Beckomberga, Blackeberg, Bromma Kyrka, Bällsta, Eneby, Höglandet, Mariehäll, Nockeby, Nockebyhov, Norra Ängby, Olovslund, Riksby, Smedslätten, Stora Mossen, Södra Ängby, Traneberg, Ulvsunda, Ulvsunda industriområde, Åkeshov, Åkeslund, Ålsten och Äppelviken.^[1]

Bromma gränsar till Kungsholmen i väster, Mälaren och Kärsön i söder, Grimsta naturreservat i öster och Spånga, Sundbyberg och Solna i norr.

redigera Etymologi

Man antar att Bromma ursprungligen var namnet på den by, på vars mark kyrkan byggdes under senare delen av 1100-talet.

Ordet bromma härstammar enligt en teori från brom eller brum, som betyder "knopp, växtskott, agnar" och betydelsen "något utstickande, framskjutande". Troligen har ordet använts för att beteckna den skogshöjd, som här en gång skjutit fram mot den forntida vik, varav Kyrksjön är en rest^{källa behövs} . Enligt en annan teori kommer ordet från bruset från en fors i en älv som rann ut i Bällstaviken.^[3]

redigera Historia

Bromma kyrka från 1100-talet

redigera Tidig historia

Från geologisk synpunkt är Bromma uppmärksammat bland annat för sina många ändmoräner, vilka undersökts av geologen Gerard de Geer.

När stockholmstrakten blev isfri för ungefär 10 000 år sedan låg Bromma cirka 100-150 meter under havsytan. Landhöjningen reste först det bergiga södra Bromma (nuvarande Nockeby, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken) upp ur havet och bildade en stor ö i utskärgården. Senare steg det mera låglänta norra Bromma ur havet och bildade en rik jordbruksbygd kring åren från Kristi födelse och fram emot vikingatiden.

En hel del arkeologiska fynd har gjorts i Bromma. Bland de äldsta är en holkyxa från bronsåldern som har hittats i närheten av Kämpakumlet i Smedslätten.^[3]

redigera Vikinga- och medeltiden

Ännu under vikingatiden hade Bromma många vattendrag. Ett sund sträckte sig från nuvarande Ulvsundasjön – Lillsjön - Brommaplan – Judarn, och här låg de flesta av Brommas mera betydande byar och gårdar under vikingatiden och medeltiden, såsom Ulvsunda, Linta, Glia, Nora, Riksby och Nockeby. Bara en större gård låg i södra Bromma, nämligen Ålsten. Under medeltiden ägdes de flesta gårdarna i Bromma av kyrkliga instutitioner i Stockholm. Till exempel var Klara kloster en stor markägare. Så många invånare som under vikingatiden hade sannolikt inte Bromma förrän mot slutet av 1800-talet.^[3]

redigera Stormaktstiden

Nybyggda Åkeshovs slott, ca 1650

Under stormaktstiden koncentrerades markinnehavet till några få stora gods. Lennart Torstenson förvärvade Ulvsunda och Linta. Under honom och hans efterföljare byggdes godset ut till att omfatta den östra halvan av Bromma.

Nockeby, som låg norr om det dåvarande samhället, förvärvades av Åke Axelsson Natt och Dag, som gav namnet Åkeshof. Han inköpte även Ålsten och Stora Ängby och skapade därigenom ett gods som var praktiskt taget lika stort som Ulvsunda och omfattade nästa hela västra Bromma. I norr fanns den stora självständig bondgård Bällsta, som fanns kvar ända in på 1900-talet.^[3]

redigera Gustaviansk tid

Gamla vägen till Drottningholm, 1750-talet

Under den Gustavianska tiden öppnades 1787 en ny och viktig väg igenom Bromma till Drottningholm. Därigenom slapp kungen att färdas den långa omvägen över Solna och Bällsta till Tyska botten för att därifrån färjas över till Lovön.

De två broarna längs den nya vägen genom Bromma har byggts om flera gånger. Den senaste högbron vid Traneberg, byggd 1934, har år 2005 renoverats och breddats.

Mot slutet av 1700- och början av 1800-talet började de stora godsen fragmenteras. Rika stockholmare köpte mark till sommarnöjen och till att förse de egna hushållen med jordbruksprodukter. Så såldes till exempel Johannelund, Traneberg, Alviken, Smedslätten och Äppelviken omkring år 1800 från Ulvsundas ägor.^[3]

redigera Industrialismen

Brommas första industri var Ulvsunda Fabrique nära Ulvsunda slott med keramisk tillverkning kring sekelskiftet 1700/1800. Senare under 1800-talet uppstod vid Oxhålet nära Alvik och Ulvsundasjön sådana industrier som Barnängen, Sandviks limfabrik, Gardinfabriken Tangen vid Svartvik och från 1917 och framåt Ulvsunda industriområde med ett stort antal industrier.^[3]

redigera Modern historia

Nybyggt Södra Ängby, 1930-tal

Nybyggt Blackeberg, 1950-tal

I början av 1900-talet köpte Stockholms stad de stora brommagodsen^[4] och började bygga trädgårdsstäder från Äppelviken 1913 ut mot Nockeby. Spåvagnens linje tolv följde med byggnationen. Redan tidigare, omkring 1905, hade på privat initiativ delar av Ulvsunda och områden omkring Bromma kyrka bebyggts med villor och ändå tidigare hade Mariehäll, det vill säga östra delen av Bällsta, blivit ett industri- och bostadsområde av till stor del mycket dålig kvalité.^[3]

Viktiga händelser under 1900-talet:

1909 skildes Bromma och Sundbybergs köping åt och Sundbyberg blev så småningom stad.
Bromma socken inkorporerades med Stockholms stad 1916.
Västerledskyrkan invigdes 1932 och blev församlingskyrka i den nybildade Västerleds församling, som avskildes från Bromma 1955.
År 1936 invigdes Bromma Flygfält och Bromma blev därmed känt över hela världen.
I början av 1960-talet invigdes S:ta Birgitta kyrka i Nockeby och S:t Ansgars kyrka i Alvik.
Från 1950- och 1960-talen förtätas Bromma alltmer med hyreshusbebyggelse, en förtätning, som alltjämt pågår, medan bebyggelsen med radhus och villor nästa upphört.
1975 överfördes Essinge församling med Stora Essingen och Lilla Essingen från Bromma till inre staden.
1998 inkorporeras Västerled i Bromma stadsdelsområde.

redigera Kända personer

Per Albin Hansson stiger av 12:an

Bromma är eller har varit hembygd för en rad kända personer. Sveriges statsminister mellan 1932 och 1946, Per Albin Hansson bodde i ett radhus på Ålstensgatan i Ålsten innan han avled 1946 (när han fortfarande var statsminister) på Nockebybanan. Författarna Eyvind Johnson och Alf Henrikson bodde båda i Södra Ängby på 1930-talet, Henriksson kom att stanna livet ut. Makarna Myrdal och arkitekten Sven Markelius lät uppföra stora funktionalistiska villor i trädgårdsstaden. Astronauten Christer Fuglesang växte upp i Bromma och ishockeyspelaren Mats Sundin föddes i Bromma. Artisten Martin Erikson ("E-Type") bodde i Bromma från 14 års ålder.

Se vidare: Kategori:Brommabor

redigera Kommunikationer

Bromma ligger längs Stockholms tunnelbana, där stationerna är Alvik, Stora Mossen, Abrahamsberg, Brommaplan, Åkeshov, Ängbyplan, Islandstorget och Blackeberg.

En del av trädgårdsstaden betjänas sedan utbyggnadens start på 1920-talet av Nockebybanan, tidigare kallad spårvagnlinje nr 12.

redigera Bildgalleri

1920-talsvillor i Smedslätten	Södra Ängbys funktionalism	Cylinderformade hus i Beckomberga	Smalhus i Traneberg
Ängbybadets sandstrand	Tranebergsbron förbinder med Kungsholmen	Ålstens båtklubb	Judarskogens naturreservat