Grönland.html



Kalaallit Nunaat
Grønland

(Flagga)
Nationellt valspråk:
Nationalsång: Nunarput utoqqarsuanngoravit
Huvudstad	Nuuk (Godthåb)
Största stad	Nuuk
Officiellt språk	grönländska, danska
Statsskick Monark Landsstyreformand	Monarki Margareta II av Danmark Hans Enoksen
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	(Autonomi) 21 juni 1979
Yta  • Totalt  • Vatten	2 166 086 km² (13:e) 81,1%
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	56 375 (210:e) 0,025 inv/km²
BNP (PPP)  • Totalt 2006  • Per capita	$1,1 milj (190:e)
Valuta	Danska kronor (DKK)
Tidszon	UTC 0 till -4
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Gunnbjørn 3700 m ö.h. km² km
Nationaldag	21 juni
Landskod	GL
Landsnummer	+299

Ön Nûna öster om Upernavik söder om Aappilattoq

Grönland är en ö belägen i norra Atlanten. Det är en före detta dansk koloni, numera ett självstyrande danskt territorium. Med sina 2,2 miljoner km² är Grönland världens största ö. Provinshuvudstad är Nuuk, på danska Godthåb. Det grönländska namnet på landet är Kalaallit Nunaat (inuiternas land = 'människornas land')

redigera Historia

redigera Äldre historia

Huvudartikel: Grönlands historia

• Omkring 2500 f.Kr. kommer indianer från nordamerikanska kontinenten till Grönland och bosätter sig där.
• Omkring 875 hittar vikingen Gunnbjørn ön och kallar den Gunnbjørnland.
• 982 flyr Erik Röde från Island och går i land vid sydvästkusten. Han benämner ön med nuvarande namnet.
• Från år 1000 invandrar inuiter från Alaska till Grönland.
• År 1000 kommer Leif Eriksson (son till Erik Röde) från Norge, var han blev Christ till Grönland. De grönländska vikingarna ansluter sig också till kristendomen.
• Lite senare hittar Leif Eriksson Nordamerika (Vinland). Handeln med Vinland består till 1300-talet.
• Adam av Bremen gav 1076 första notis från Grönland i sin krönika.
• En präst från isländska kyrkan berättar 1350 att bosättningen blev övergiven. Inuiter anfaller och dödar många vikingar.
• Omkring 1550 upphör den sista vikingabyn.

redigera Modern historia

• Vid missionären Hans Egedes ankomst 1721 kommer nya europeiska invandrare till Grönland.
• 1700- och 1800-talet: många jägare från Nederländerna, Danmark och Tyskland besöker Grönland för att fånga valar.
• 1814: Grönland blir dansk koloni.
• Från 1945 bygger förenta staterna en flygplats för flygvapen (Thule Air Base) på Grönland. Kontrakten mellan USA och Danmark för gemensam försvar av ön kommer 1951.
• 1953: Grönland blir en del av Danmark.
• 1979: självförvaltning och autonomi (eget parlament och regering).
• 1982: en folkomröstning beslutar att Grönland ska lämna Europeiska gemenskapen (EG).

redigera Kustlinjens systematiska utforskning

Grönlands västra kust har på initiativ av Johannes Frederik Johnstrup sedan 1876 upp till 74° 30’ nordlig bredd systematiskt och detaljerat undersökts på initiativ av den danska kommissionen för Grönlands geologiska och geografiska undersökning, vilka undersökningar bekostats av danska staten. Melville Bay norr om denna kuststräcka har utforskats av Eivind Astrup (1894) och mera utförligt undersökts av Ludvig Mylius-Erichsen och Harald Moltke (1903-04), medan landet norr om Kap York (76° n. br.) blivit bekant företrädesvis genom flera engelska och amerikanska expeditioner under John Ross, Edward Inglefield, Isaak Israel Hayes, Charles Francis Hall, George Nares, Adolphus Greely och i synnerhet genom amerikanen Robert Edwin Peary, som 1901 fastställde Grönlands avslutning mot norr.

Östra kusten upp till 66° förbi orten Ammassalik (idag Tasiilaq), där Adolf Erik Nordenskiöld landade för första gången 1883, har 1883-85 undersökts av danska expeditioner, under Thomas William Garde och Gustav Frederik Holm, samt sedermera av andra expeditioner. Sträckan därifrån upp till 70° har kartlagts av dansken G. Amdrup 1898-1900. Det av William Scoresby 1822 upptäckta fjordsystemet Scoresbys sund 70°-71° har undersökts av expeditioner under dansken C. Ryder 1891-92, under Alfred Gabriel Nathorst 1899 samt (upp till 72° nordlig bredd) av dansken N. Hartz 1900.

De stora fjordsystemen Kung Oskars fjord och Frans Josefs fjord 72°-73° 20’ blev undersökt och kartlagts under A. G. Nathorst 1899, medan kännedomen om sträckan från Frans Josefs fjord till Kap Bismarck (77°) utvunnits huvudsakligen genom den tyska expeditionen under Carl Koldewey 1869-70, som först upptäckte Frans Josefs fjord. 1905 lyckades Adrien de Gerlache för första gången att med fartyg komma in till kusten norr om 76°, varefter denna följdes till norr om 78°. Fullständigt undersökt blev denna kust först genom den danska expeditionen under Ludvig Mylius-Erichsen 1906-08, vars forskningar sträckte sig så långt, att de nådde Grönlands nordspets och området för Robert Edwin Pearys undersökningar från västra sidan.

redigera Geografi

Grönland är från nordligaste punkten (Kap Morris Jesup) till sydspetsen (Kap Farvel) 2 650 km långt och ungefär 1 000 km brett. Omkring 341 700 km² är isfritt. Att isen ligger kvar beror på kylan och den härstammar från den senaste istiden. Typiskt för Grönland är den stora ytan med inlandsis. Den är i genomsnitt 1 500 meter tjock men vid några punkter är tjockleken 3 000 meter. De bergstoppar, som uppskjuta över isen, kallas nunatakker, de finns bara vid inlandsisens randområden. Isen flyttar vid kusterna till havet och kalvar stora isberg. Isfria kuster har många havsbukter och fjordar. Högsta punkten är Gunnbjørn med 3 700 meter.

redigera Grönlands kommuner

Även antalet tätorter (byer) är 18. Övriga bosättningar kallas bygder, av vilka det finns ca 60 st. Såväl byer som bygder ingår i ovanstående kommuner.

Glaciär på Grönland

redigera Demografi

Mer än 20 procent av befolkningen är född utomlands. På grund av återemigrering från gruppen av europeiska invandrare är befolkningens storlek nästan konstant. Invandrare är till 98 procent protestanter.

redigera Politik

Grönlands statschef är Danmarks monark, för närvarande Margrethe II. Grönlands landsting har 31 ledamöter och väljer en premiärminister. Grönland är till skillnad från Danmark inte medlem av EU.

redigera Utbildning

Skolan på Grönland kallas Folkskolan och har cirka 9000 elever fördelat på 86 skolor över hela landet (1997). Hjemmestyret har haft ansvaret för skolan och läroplanerna sedan 1980. Det officiella undervisningsspråket är grönländska, men om så är behövligt används även danska. Skolplikten är på nio år i Folkskolan. För att bli behörig till gymnasiet behövs en tvåårig fortsättningsskola och även ibland en ettårig tilläggskurs. I Folkskolan finns två linjer med särskilda avgångsprov, allmän linje och en så kallad utvidgad linje. Den allmänna linjen inriktar sig helt på yrkesutbildning medan den utvidgade linjen innebär mer teoretisk utbildning. Istället för engelska är det första främmande språket de grönländska eleverna får lära sig danska.

På Grönland finns det tre gymnasier, vid examen från någon av dessa har man tillträde till Ilinniarfissauq (da. Grønlands Seminarium), Ilisimatusarfik (da. Grønlands Universitet) och högre läroanstalter i Danmark. Lärarutbildningen och utbildning inom det sociala ges i Seminariet och Universitetet undervisar i grönländska språket och kulturen, teologi, administration samt de övriga samhällsvetenskapliga ämnena. Övrig utbildning ges i Danmark. På alla orter i landet erbjuds alla en frivillig fritidsundervisning.

redigera Geologi

På sydvästra Grönland finns några av jordens äldsta bergarter, i form av Isuaformationen som är ca 3,8 miljarder år gamla. Bergarterna i Isuaformationen bildades, till skillnad från andra kända likåldriga bergarter, på jordens yta och kan därför bidra med en ökad kunskap om hur den tidiga jorden såg ut och förutsättningarna för liv under den perioden. Norra Grönland består till största delen av paleozoiska bergarter.

redigera Klimat och miljö

Grönland har arktiskt klimat med undantag av några få platser som har subarktiskt klimat, till exempel Narsarsuaq. Vid västkusten är det lite mildare till följd av Golfströmmen. Temperaturen på inlandsisen har en minimum på –70 °C och når på sommaren nollgradigt. I fjordarna på sydvästra Grönland uppnår emellertid ofta dagstemperaturen omkring +20°C under sommaren, vilket tillåter en förhållandevis rik ängs- och buskvegetation med lågvuxen björkskog på sina platser. Kustlinjer som är isfria är täckt av tundra. Djurlivet är typiskt för tundran med isbjörn, ren, myskoxe, fjällräv och fjälluggla.

För ungefär 200 miljoner år sedan var Grönland täckt med skog och klimatet var så varmt att sköldpaddor och jätteödlor levde där.

redigera Religion

De traditionella grönländska religionerna, som inuiterna förr praktiserade, är inte övergivna, men har numera liksom religion i allmänhet begränsad betydelse.

Leif Eriksson sägs ha tagit med sig kristendomen till Grönland runt år tiohundra. Den trettonde maj 1934 döptes Grönlands just då sista vuxna icke kristna person i en närapå nybyggd kyrka i Qaanaaq. Han hette Nukagpiánguaq och var 41 år gammal. De flesta grönländare är numera formellt kristna och medlemmar i den danska folkkyrkan. Den kristendom som praktiseras där är evangelisk-lutherskt protestantisk. 1993 blev grönland ett självständigt biskopsdöme.

Förutom den protestantiska kristendomen finns mindre främmande religiösa samfund, exempelvis katoliker, adventister, baptister och Jehovas vittnen. Vidare finns anhängare av Bahai och indifferenta sekulära.

redigera Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Grönland, 1904–1926 ^(Not).

redigera Externa länkar

• Turistinformation

	Grönland
Regioner Norra Grönland | Västra Grönland | Södra Grönland | Östra Grönland Kommuner Aasiaat | Ammassalik | Ilulissat | Ittoqqortoormiit | Ivittuut | Kangaatsiaq | Maniitsoq | Nanortalik | Narsaq | Nuuk | Paamiut | Qaanaaq | Qaqortoq | Qasigiannguit | Qeqertarsuaq | Sisimiut | Upernavik | Uummannaq