Gustaviansk stil.html

Korsholms kyrka, f.d. hovrättsbyggnad, är byggd i gustaviansk stil.

Gustaviansk stil kallas den ledande stilen inom svensk arkitektur, inredning och konsthantverk under Gustav III:s tid. Den gustavianska stilen är en försvenskad variant av nyklassicismen, i Frankrike kallad pompejansk stil, men har vissa drag av rokoko. En av de mest berömda formgivarna var Georg Haupt.

redigera Arkitektur

Exempel på byggnader i gustaviansk stil är bland annat Svartå slott i Karis, Finland.

Detta korta avsnitt behöver utökas.

redigera Inredning

Den Gustavianska stilen är väldigt ljus, luftig och enkel om man jämför med rokoko och barock.

Detta korta avsnitt behöver utökas.

redigera Konsthantverk

Detta korta avsnitt behöver utökas.

Se även

redigera Litteratur

Många verk som nu anses klassika inom den svenska litteraturen skrevs under den gustavuanska tiden.

Detta korta avsnitt behöver utökas.

Se även

redigera Musik

Som en del i Gustav III:s nationella kulturprojekt var många utländska och inhemska tonsättare verksamma i Sverige under den gustavianska tiden; många medverkade som en del i att tonsätta den stora pjäsproduktionen. Offentliga konserter hölls på Riddarhuset, dit även utländska sångare uppträdde.

Detta korta avsnitt behöver utökas.

Se även

redigera Teater och opera

Den svenska teatern och operan grundades av Gustav III 1773. Före 1773 hade teatern i Sverige, förutom under tiden 1737-1753, bestått av inhyrda utländska teatertrupper, för det mesta från Frankrike, och de var därför snarast hovteater eftersom folk inte förstod franska. Det var hans ambition att skapa en inhemsk yrkesgrupp inom dans, sång och teater, där tillfälligt anställda utlänningar hittills dominerat.

Gustav III grundade en svensktalande teater och gjorde därmed teatern tillgänglig för allmänheten; han utbildade de svenska skådespelarna i tidens skådespelarkonst genom att 1781 hyra in ett fransk teatersällskap som fick undervisa de svenska skådespelarna genom att spela tillsammans med dem på Bollhuset. Han skrev själv pjäser och under stödde många av den "första generationen" svenska operasångare och skådespelare, som Elisabeth Olin.

Operan, (1773) Dramaten (1788), Kungliga Baletten, (1773) och Dramatens elevskola (1787) grundades alla som ett led i Gustav III:s nationella kulturprojekt.

Hans ansträngningar ver mest koncentrerade på Stockholm, där även Stenborgs Teater grundades under dena tid, men även övriga landet upplevde en kulturell blomstringstid, och de första fasta teatrarna grundades i Göteborg år 1779 och i Karlskrona 1784.

Detta korta avsnitt behöver utökas.

Se även

Denna konstartikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.