|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Holger Blom född 1906, död 1996 i Stockholm, var en svensk arkitekt och landskapsarkitekt. Från 1938 till 1971 var han stadsträdgårdsmästare i Stockholm. På 1920-talet arbetade Holger Blom i Paris och bodde hos Le Corbusiers bror. Han tog med sig den berömde arkitektens funktionalistiska idéer till Sverige och Stockholmsutställningen 1930. År 1938 kom Blom till Stockholms gatukontor, parkavdelningen och blev så småningom dess chef. Denna befattning innehade han till 1971. Många arbeten utförde han tillsammans med kollegan Erik Glemme. År 1941 redovisade Holger Blom förslaget om ett parknät för staden, som i sina yttre delar knöt an till de större friluftsområdena utanför stadsbygden. I Bloms klassiska parkprogram från 1946 sammanfattades den funktionalistiska synen på parkens uppgifter i Stockholms stadsbyggande, en stil som senare skulle kallas för "Stockholmsstilen" och i hög grad inspirerad av hans föregångare arkitekt Osvald Almqvist, stadsträdgårdsmästare 1936-38. Dessa principer inarbetades i 1952 års generalplan, och byggdes ut ända till i slutet av 1970-talet. Holger Bloms tid som stadsträdgårdsmästare och park- och stadsbyggnadsideolog kom att bli en storhetstid för Stockholms parker.
redigera Aktiv katolikHolger Blom var aktiv i den katolska världen, innehade flera påvliga utmärkelser och satt större delen av sitt liv i styrelsen för Concordia Catholica och blev dess ende existerande hedersordförande. (Såväl hans far som en av hans söner var/är hedersmedlemmar av samma sällskap.) Han ritade den första riktiga katolska kyrkan i Uppsala efter reformationen: S:t Lars kapell på S:t Johannesgatan 22. Bloms förslag på utformning av den nya S:ta Eugenia kyrkan vid Kungsträdgården i Stockholm, blev emellertid inte antaget, fast det var hans hemförsamling där han själv suttit i kyrkorådet. Måhända för att förslaget var rätt brutalt i sin modernism. redigera "Svampen"För stockholmare är "Svampen" på Stureplan från 1937 Holger Bloms mest kända verk. En enkel men djärv och mycket slank betongkonstruktion med ett långt utkragande tak på en 3,3 meter hög centralpelare. Men inte alla var entusiastiska när Svampen invigdes den 20 november 1937, bland annat tyckte Skönhetsrådet och arkitekt Ragnar Östberg att denna "betongklump" inte passade in på denna plats (källa: Stockholms länsmuseum), men Svampen fick stå kvar mot alla odds. Den fungerade som kiosk, mötesplats och regnskydd ända fram till högertrafikomläggningen 1967. Efter det förde "Svampen" ett bortglömd liv som på en ö mitt bland Stureplans alla bilfiler. Konstruktionen hade tagit skada, trafiken skulle läggas om igen och 1988 revs den slutligen och togs bort. Detta skapade enorma reaktioner hos stockholmarna som ville ha kvar sin “Svamp”, därför byggdes en kopia av den gamla svampen som invigdes den 19 oktober 1989 om än inte på exakt samma plats. redigera Några av hans arbeten (urval)
redigera Källor
|
| All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog. |