|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
En illustration av en IP-adress (version 4) i både punktnotering och binärt.
En IP-adress, IP-nummer (en. Internet Protocol address) är en unik adress som vissa elektroniska maskiner för närvarande använder för att identifiera och kommunicera med varandra på ett datornätverk med hjälp av Internet Protocol-standarden (IP)—i lekmannatermer, en dators adress. Alla deltagande nätverksenheter; inklusive routrar, switchar, datorer, infrastruktur-servrar (såsom NTP, DNS, DHCP, SNMP, etc.), skrivare, vissa telefoner—kan ha sin egen adress som är unik inom perspektivet för det specifika nätverket. Några IP-adresser används i syfte för att vara unika på det globala Internet, medan andra enbart behöver vara unika inom ett mindre nätverk (till exempel ett LAN). IP-adressen fungerar som en vägledare för en IP-enhet för att hitta en annan och interagera med denna. IP-adressen fungerar dock inte som en identifiering som alltid identifierar en specifik enhet. Numera är dock en IP-adress trolig att vara just en identifierare, tack vare teknologier som Dynamic assignment och Network Address Translation (NAT). Varje innehavare av en internetuppkoppling som kopplar upp sig mot Internet får en personlig IP-adress tilldelad till sin dator. Denna adress ändras ibland, men går fortfarande att knyta till en specifikt abonnemang eftersom Internetleverantörerna enligt lag ofta måste spara uppgifter om vilket abonnemang som använt ett visst IP-nummer vid ett visst tillfälle. Det går naturligtvis inte att binda själva IP-nummret till person, då det inte behöver vara abonnemangsägaren som använder abonnemanget. Dessutom är det idag vanligt att man delar ut sin bandbredd med t.ex. FON, eller TOR. Det är också vanligt att folk har glömt säkra sina trådlösa nätverk, varvid andra kan surfa på dessa. Vissa speciella IP-nummer finns, såsom 127.0.0.1 som alltid leder tillbaka till det lokala nätverkskortet, en såkallad "loopback". Att skicka ping till denna adress kan vara ett av många steg i att kontrollera att nätverkskortet i fråga fungerar.
redigera IP version 4IP version 4 (IPv4) är den nuvarande versionen av IP. I IPv4 består ett IP-nummer av 32 bitar, vilket är ekvivalent med 4 bytes och gör att antalet adresser är begränsade till 4,294,967,296 (232). Vanligen anges IP-numret genom att skriva ut de 4 byten i decimal form med punkter emellan där varje siffergrupp motsvarar en byte. Många program kan hantera båda sätten att skriva inklusive ett tredje oktalt skrivsätt. Istället för tal anges Internetadresser ofta som en textsträng (domännamn), vilka sedan vid behov automatiskt slås upp i en stor katalog (en DNS) till ett IP-nummer. Exempel på IP-nummer:
Lokala IP-adresser. Det finns även IP adresser som används för lokala nätverk i hem och på kontor.
redigera IP version 6Den nya standarden av IP heter IP version 6 (IPv6). I IPv6 har IP-numret utökats till 128 bitar tillsammans med flera nya funktioner. Exempelvis IPSec, som även blivit porterat till IPv4. Notationen för adresserna är också klart annorlunda, med ett format om totalt 128 bitar ordnat i 8 grupper, med hexadecimala siffror och kolon (:) som avskiljare mellan grupperna. redigera SubnätEtt LAN tilldelas ett antal IP-adresser i följd och bildar på det sättet ett nät. Var gränsen mellan olika LAN (adressområden) går definieras av en subnätmask. redigera Tilldelning av IP-adresserFör att adresserna i IPv4 ska räcka krävs det att vissa tilldelas dynamiskt. Adresserna kan på det sättet användas av flera kunder, dock inte samtidigt. De s.k. fasta IP-numren tilldelas åt de datorer eller lokala nätverk som har fast uppkoppling som bredband eller egna anslutningar till företag o.s.v. De dynamiska IP-numren tilldelas oftast hemanvändare som får ett nytt nummer varje gång de kopplar upp sig mot Internet. Tilldelningen baserar sig på "den bästa vanan" RFC 2050 (men förr i olika klasser: A, B och C RFC 1466.) Vare sig statisk eller dynamisk så tilldelas adressen när datorn slås på (via DHCP) eller när datorn ringer upp en modempool (via PPP.) IP-numret delas ut av internetoperatören såvida den inte används i ett lokalt nätverk. RFC 1918 fördefinierar tre block som kan användas för lokala nätverk. redigera Se ävenredigera Externa länkar
redigera Referenser |
| All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog. |