Idéhistoria.html



Idéhistoria, (även känt som idé- och lärdomshistoria) historien för mänsklig intellektuell verksamhet.

Idéhistoria har funnits som akademiskt ämne i Sverige sedan 1932, då Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idé- och lärdomshistoria inrättades vid Uppsala universitet med Johan Nordström som första innehavare. Idéhistoriska institutioner finns vid flera av Sveriges högskolor och universitet. Internationellt är ämnet i första hand en nordisk företeelse.

Ämnets främsta publikation är årsboken Lychnos.

Idéhistoria är numera ett obligatoriskt ämne inom vissa program i den svenska gymnasieskolan.

redigera Idéhistoriens innehåll

Idéhistoria omfattar bland annat vetenskapshistoria, filosofins historia, de politiska idéernas historia och mentalitetshistoria.

redigera Ämnets historia

redigera Idéhistoria vid universitet och högskolor

Idéhistoria kan studeras vid särskilda institutioner och avdelningar vid flera universitet och högskolor. Ämnesbeteckningen och inriktningen kan variera, liksom den institutionella tillhörigheten:

redigera Idéhistoria på gymnasiet

Idéhistoria är numera ett obligatoriskt ämne på det estetiska programmet i den svenska gymnasieskolan, samt på det samhällsvetenskapliga programmets kulturgren.

redigera Professorer i idéhistoria

redigera Nuvarande professorer i idéhistoria

Professorerna förtecknas här efter utnämningsår.

• Gunnar Broberg, f. 1942, professor i idé- och lärdomshistoria (i Lund 1990)
• Bosse Sundin, f. 1948, professor i idéhistoria (i Umeå 1993)
• Sverker Sörlin, f. 1956, professor i miljöhistoria med inriktning på nordliga områden (i Umeå 1993, tjänstledig), professor i miljöhistoria vid KTH (i Stockholm 2003)
• Karin Johannisson, f. 1944, professor i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 1996)
• Bo Lindberg, f. 1946, professor i idéhistoria (i Stockholm 1996-2003), i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2003)
• Svante Nordin, f. 1946, professor i idé- och lärdomshistoria (i Lund 1999)
• Kjell Jonsson, f. 1948, professor i idéhistoria (i Umeå 1999)
• Lennart Olausson, f. 1948, professor i forskningens villkor med inriktning mot välfärdsstaten och samhället (i Göteborg 1999-2002, tjänstledig), rektor för Malmö högskola 2002-2008
• Eva-Lena Dahl, f. 1942, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 1999)
• Arne Kaijser, f. 1950, professor i teknikhistoria (vid KTH i Stockholm 1999)
• Magnus Nyman, f. 1948, professor i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 2001)
• Ingemar Nilsson, f. 1941, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2001)
• Åsa Bergenheim, f. 1954, professor i pedagogiskt arbete (i Umeå 2002), i idéhistoria (i Umeå 2005)
• Mats Andrén, f. 1958, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2005)
• Elisabeth Mansén, f. 1954, professor i idéhistoria (i Stockholm 2005)
• Henrik Björck, f. 1961, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2005)
• Sven Widmalm, f. 1956, professor i teknik och social förändring (i Linköping 2005)
• Thomas Kaiserfeld, f. 1964, professor i teknik- och vetenskapshistoria (vid KTH i Stockholm 2007)
• H. Otto Sibum, f. 1956, professor i vetenskapshistoria (i Uppsala 2007)

redigera Tidigare professorer i idéhistoria

Förtecknas här efter utnämningsår. Ännu levande tituleras professor emeritus.

• Johan Nordström, 1891-1967, professor i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 1932-1957)
• Sten Lindroth, 1914-1980, professor i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 1957-1980)
• Henrik Sandblad, 1912-1991, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 1966-1979)
• Gunnar Eriksson, f. 1931, professor i idéhistoria (i Umeå 1970-1980), i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 1980-1996)
• Nils Runeby, f. 1931, professor i skandinavisk historia (i Kiel 1975-1978), i idéhistoria, särskilt nya tidens idéhistoria (i Stockholm 1978-1996)
• Sven-Eric Liedman, f. 1939, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 1979-2006)
• Ronny Ambjörnsson, f. 1936, professor i idéhistoria (i Umeå 1981-2001)
• Tore Frängsmyr, f. 1938, professor i teknik och social förändring (i Linköping 1981-1982), i vetenskapshistoria (i Uppsala 1982-2007)
• Marie Nisser, f. 1937, professor i industriminnesforskning (vid KTH i Stockholm 1994-2003)
• Nils Eriksson, f. 1937, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2001-2002)

redigera Professorer honoris causa

Förtecknas här efter utnämningsår. Ännu levande tituleras professor (ej professor emeritus).

• Rolf Lindborg, f. 1931, FD i idé- och lärdomshistoria 1965, professor h.c. 1989
• Asta Ekenvall, 1913-2001, FL i idé- och lärdomshistoria 1940, professor h.c. 1993

redigera Källor

redigera Idéhistoriska standardverk

redigera Allmän idéhistoria

• Sten Högnäs, Idéernas historia. En översikt, Lund: Historiska media, 2000.
• Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, (4.rev.uppl.) Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2004.
• Ronny Ambjörnsson, Människors undran. Europas idéhistoria. Antiken, Stockholm: Natur och kultur, 1997.
• Ronny Ambjörnsson, Tankens pilgrimer. Europas idéhistoria. Medeltiden, Stockholm: Natur och kultur, 2002.
• Sverker Sörlin, Världens ordning. Europas idéhistoria. 1492-1918, Stockholm: Natur och kultur, 2004.
• Sverker Sörlin, Mörkret i människan. Europas idéhistoria. 1492-1918, Stockholm: Natur och kultur, 2004.
• Nils Runeby (red.), Framstegets arvtagare. Europas idéhistoria. 1900-talet, Stockholm: Natur och kultur, 1998.

redigera Svensk idéhistoria

• Sten Lindroth, Svensk lärdomshistoria, 4 bd (oavslutad), Stockholm 1975-1981.
• Tore Frängsmyr, Svensk idéhistoria. Bildning och vetenskap under tusen år, (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur, 2004.

redigera Källor om ämnet idéhistoria

• Tore Frängsmyr, "Idé- och lärdomshistoria" (artikel i Nationalencyklopedin).[12]
• Nils Andersson & Henrik Björck (red.), Vad är idéhistoria? Perspektiv på ämnets identitet under sextio år, Stockholm/ Stehag 1994.
• Martin Alm & Jan Larsson, Den dolda disciplinen. En domänanalytisk ansats i relation till Idé- och lärdomshistoria genom ämnesrepresentationen i LIBRIS : med bibliografi, (magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap), Borås 2003. [13]
• "Utvärdering av ämnet idé- och lärdomshistoria vid svenska universitet och högskolor" (Högskoleverket 2004). [14]

redigera Se även

• Svenska idéhistoriker