Idiot.html

Idiot (gr. idiotes, av idios, "egen"), ursprungligen en enskild man eller kvinna i motsats till en offentlig, sedermera en man ur hopen, en okunnig, obildad person), föråldrat uttryck för en, som är oförmögen att begripa eller lära något; fåne, sinnesslö individ. - Idiotisk, fånig, sinnesslö, förståndssvag; ärkedum.

I allmänt språkbruk ersattes begreppet idioti i början av 1900-talet alltmer av sinnesslöhet, i sin tur på 1950-talet ersatt av psykisk utvecklingsstörning. I den medicinska terminologin användes dock begreppen "idiot" och "idioti" ännu på 1960-talet. Man brukade beteckna en person med IQ under 25 som idiot. Personer med IQ mellan 25-65 kallades för imbecill.

Den idag korrekta medicinska termen är mental retardation, förkortat MR. I nuvarande svensk lagstiftning (se LSS) används dock begreppet utvecklingsstörning, vilket också är den i allmänt språkbruk vanligaste benämningen.

I det antika Aten kallades den som inte ville/kunde delta i det politiska livet för detsamma. I detta avseende, se vidare politik.

I äldre svenska kyrkoböcker, husförhörslängden finns ofta en sida på slutet med socknens idioter, "byfånarna". Ordet idiot används i dagligt tal som förolämpning eller som kränkande tillmäle.

I dag är "idiot" ett skällsord, men kan även användas som en ren uthävdelse.

redigera Se även

redigera Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Idiot, 1904–1926 ^(Not).