Klarakvarteren.html

Klarakvarteren från stadshustornet mot nordväst, 1924.
Foto: Gustaf Cronquist

Klarakvarteren eller Klara är en del av Nedre Norrmalm i centrala Stockholm, som tidigare utgjorde Klara församling. Begreppet Klara används alltmer sällan i folkmun, och begrepp som Stockholms city och stadskärnan har tagit över. Namnet avser idag i regel snarare Nedre Norrmalm innan den omfattande modernisering som Norrmalmsregleringen innebar.

redigera Geografi

En vanlig avgränsning på Klarakvarteren är Vasagatan, Klarabergsgatan, Drottninggatan och Fredsgatan^[1]. Fram till 1 januari 1989 existerade Klara församling som omfattade ett större område begränsat av Norrström, Gustav Adolfs torg, Malmtorgsgatan, Brunkebergstorgsgatan, Malmskillnadsgatan, Hamngatan, Regeringsgatan, Kungsgatan, Malmskillnadsgatan, Tunnelgatan, Olof Palmes gata och Klara sjö^[2]

redigera Bebyggelse

Fram till 1960-talet låg de flesta av Stockholms dagstidningar i Klara. En anledning var närheten till järnvägen som var en viktig distributionskanal. Större delen av Tidningskvarteren revs i samband med Norrmalmsregleringen.

redigera Befintliga äldre byggnader

Adelcrantzka Palatset, Karduansmakargatan 8, 1600-talspalats numera infogat i departementsbyggnaden i kvarteret Björnen och Loen. Namnet syftar på arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz.
Arvfurstens palats, här ligger Utrikesdepartementet
Gustav Horns palats, Fredsgatan 2 uppfördes på 1640-talet. Idag ligger Medelhavsmuseet här.
Klara gamla skola (bilden ovan)
Klara kyrka (bilden ovan)
Konstakademien, Fredsgatan 12
Rosenbad
Sagerska palatset, Strömgatan (Statsministerns bostad)
Tändstickspalatset, Västra Trädgårdsgatan 15
Vissa fastigheter på Gamla Brogatan och Vasagatan

Klara kyrka och Klara gamla skola, August Strindbergs läroverk.	Sagerska palatset 2008.	Västra trädgårdsgatan, med Tändstickspalatset till vänster.
Rosenbad sett från Vasabron.	Arvfurstens palats.	Konstakademien 2006.

redigera Historiska byggnader och lokaler (urval)

Betlehemskyrkan, Sergelgatan
Bildhuggarbostället, Sergelgatan (med konstnärsateljéer från 1600-talet)
Blancheteatern, Hamngatan
Eugeniakapellet, katolsk frikyrka från 1837, låg på Gallerians nuvarande plats, revs 1968
Folckerska huset, Brunkebergstorg, låg på Gallerians nuvarande plats, revs 1970
Gamla Hamburger Börs, Jakobsgatan, anrik restaurang (idag ligger där Kungsträdgårdens t-banestation)
Gamla Folkets hus, Barnhusgatan 14, invigdes 1901, revs 1955
Gamla Konstfack, Mäster Samuelsgatan, revs i mitten på 1950-talet
Hotel Continental, Vasagatan
Sagerska husen, Hamngatan, (två privatpalats i sirlig jugendrokoko från sekelskiftet), revs 1970
Sidenhuset, Hamngatan, varuhus byggt 1901, revs 1969
Telegrafstyrelsens hus, Brunkebergstorg, rivet 1969 (ersatt av Riksbankens högkvarter)
Tre remmare, Regeringsgatan, krog som omnämns i en av Bellmans epistlar, nuvarande Parkaden
Tysta Mari, Tegelbacken, café
Wredeska Palatset, Drottninggatan 29, revs 1965-1966
Vinterpalatset, korsningen Vasagatan/Tunnelgatan (nuv. Olof Palmes gata), konsertlokal/biograf, revs 1971
De flesta husen i Tidningskvarteren, se nedan

Klaras trånga stadskvarter 1930	Klarakvarteren och Telefontornet ca 1950	Brunkebergstorg och Telefontornet 1950, ett par år innan eldsvådan.
Rusningstrafik vid hörnet Drottninggatan - Klarabergsgatan, 1952.	Televerkets parkering 1956.	Sagerska husen 1968, innan den kontroversiella rivningen två år senare.

redigera Tidningskvarteren

Dagens Nyheter låg på Klara västra Kyrkogata 6
Svenska Dagbladet låg på Karduansmakargatan 11
Stockholms-Tidningen och Aftonbladet låg på Vattugatan 12
Arbetaren låg på Klara västra kyrkogata 17
Expressen låg på Klara södra kyrkogata 7
Svenska Morgonbladet låg på Klarabergsgatan 58
Tidningarnas Telegrambyrå låg vid Tegelbacken 1922-1960.

redigera Se även

Norrmalmsregleringen

Wikimedia Commons har media som rör Klarakvarteren.

redigera Litteratur (i urval)

Fredrik Bedoire, Lennart af Petersens (1985). Från Klara till City. Stockholm: Stockholmia förlag. ISBN 91-38-90337-7. (PDF-format)
Mats Persson m fl (1975). CITY Byggnadsinventering 1974-75 - Historik och byggnadshistoriskt register (del 1). Stockholm: Stockholms stadsmuseum.
Mats Persson m fl (1976). CITY Byggnadsinventering 1974-75 - Historik och byggnadshistoriskt register (del 2). Stockholm: Stockholms stadsmuseum.
Anders Sjöbrandt, Björn Sylvén (2000). Stockholm - Staden som försvann. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 91-27-35225-0.

redigera Noter

^ Harlén, Hans: "Stockholm A tll Ö - Innerstaden", sidan 224. Brännkyrka hembygdsförening, 1998.
^ Harlén, Hans: "Stockholm A tll Ö - Innerstaden", sidan 221. Brännkyrka hembygdsförening, 1998.