Kommun.html |
| | | ca | | | de | | | en | | | es | | | fr | | | it | | | nl | | | no | | | pl | | | pt | | | ru | | | ro | | | fi | | | sv | | | tr | | | vo | | |
| |  |
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
En kommun är ett territoriellt avgränsat område och en administrativ enhet för lokal självstyrelse. Ordet kommer av latinets communis, som betyder gemensam, och används också i andra sammanhang, såsom i fråga om arbetarkommuner.
Innehåll |
redigera Kommuner i Sverige
I Sverige görs indelningen enligt regeringsformen i ”primärkommuner” och ”landstingskommuner”, även om den senare benämningen (för landsting) numera sällan brukas (liksom sekundärkommun). Kommunen är till för sina medlemmar.
redigera Historik
 |
En eller flera användare anser att denna text bör infogas i Sveriges kommuner. (Diskussion) |
Tidigare fanns det flera olika kommunformer i Sverige: städer, köpingar och landskommuner. En särskild form var municipalsamhället.
Förr sköttes alla socknens ärenden på sockenstämman. Det förändrades 1843 då kyrkorådet tog hand om det kyrkliga. Sockenstämman tog hand om andra ärenden, såsom hälsovård.
År 1863 avskaffades socknen som administrativ enhet. Samtidigt skildes de världsliga uppgifterna från de kyrkliga. Kyrkans grundorganisation blev församlingen, den världsliga grundenheten kallades kommun.
Man inrättade kommunalstämma som var högsta beslutande i alla små kommuner. Från 1919 blev kommunfullmäktige obligatoriskt även i de små kommunerna. Den löpande skötseln av kommunen handhades av kommunalnämnd som senare kom att benämnas kommunstyrelse. Man inrättade landsting som skulle ta hand om de områden som blev för tunga för en kommun att sköta. Riksdagen beslutade 1946 att förändra kommunsystemet. 1952 års storkommunreform resulterade i att antalet kommuner minskade från 2 498 till 1 037 genom sammanslagningar. Efter storkommunreformen utökades kommunernas ansvarsområden ytterligare vilket innebar att reformen ansågs otillräcklig och 1961 fastslog en statlig utredning att en ny kommunreform var nödvändig. Utredningens förslag medförde även slutet för uppdelningar i städer, köpingar och kommuner men föreslagna sammanslagningar skulle vara frivilliga. Processen gick dock långsamt vilket aktualiserade tvångssammanslagningar. Detta beslutades 1969 och innebar att reformen skulle vara genomförd 1974. Det innebar att antalet kommuner minskade från drygt 1 000 till 278 mellan åren 1962 till 1974. Den senaste kommunsammanslagningen ägde rum 1977. Efter 1977 har antalet kommuner ökat något efter ett antal kommundelningar. Idag finns det 290 kommuner.
redigera Kommunala myndigheter
Varje kommunal styrelse, nämnd och kontor är en myndighet. Kommunfullmäktige räknas dock inte som en myndighet, det är i stället, likt Sveriges riksdag, en beslutande församling. Kommunstyrelsen kan jämföras med en lokal regering, men i så fall en samlingsregering eftersom alla större partier får platser i kommunstyrelsen.
redigera Kommuner i andra länder
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
redigera Finland
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
redigera Begreppet i andra sammanhang
- Som en kvarleva från tiden då den världsliga och den kyrkliga indelningen sammanföll, har Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter fram till relationsförändringen 1 januari 2000, även benämnts kyrkliga kommuner och deras arbete reglerades då delvis av kommunallagen. Den världsliga grundenheten kallas kommun (primärkommun); vill man poängtera att det rör sig om denna och inte om den kyrkliga, kan man använda termen borgerlig kommun.
- Inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti kallas huvudorganisationenerna på lokal nivå för arbetarekommuner.
- I andra länder används ordet commune, Kommune etcetera ofta om frivilliga samhällsbildningar med kollektivt ägande.