|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommunalråd, mer sällan kommunråd, är en förtroendepost och en titel i svenska kommuner. Till skillnad från de flesta kommunpolitiker är kommunalråd hel- eller deltidsarvoderade av kommunen. Kommunalråden har politiska uppdrag i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder. Majoritetens kommunalråd är oftast ordförande i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder. Ämbetet infördes under 1900-talet i en allt större utsträckning, särskilt i städerna. redigera Antalet kommunalrådDe flesta små kommuner har ett eller två kommunalråd. Det andra kommunalrådet representerar då normalt oppositionen och benämns ibland "oppositionsråd". I medelstora kommuner finns något fler kommunalråd (utöver kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet). Dessa väljs ur fullmäktiges majoritet och har ansvar för något delområde i kommunens förvaltning. I större kommuner finns det kommunalråd för varje delområde kommunens förvaltning är uppdelad i. Finns fler kommunalråd utöver det kommunalråd som är kommunstyrelsens ordförande, är de vanligen ordförande i andra nämnder eller leder andra avdelningar av den kommunala nämndorganisationen. redigera Borgarråd och andra historiska motsvarigheterI Stockholms kommun kallas kommunalråden borgarråd. I Helsingborg kallades det som motsvarar kommunalråd (heltidsanställd politiker som föredrar ärenden i kommunstyrelsen eller i nämnd) för kollegieråd under åren 1957-1971. Benämningen har sitt ursprung i att kommunstyrelsen i Helsingborg och i vissa andra städer benämndes stadskollegium. I Göteborg motsvarades kommunalråden av stadssekreterare fram till år 1966. Vissa kommuner har återinfört titeln borgmästare, se mer om det i artikeln borgmästare. redigera Se även |
| All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog. |