Lettland.html


(Flagga)	(Statsvapen)

Nationellt valspråk: "Tēvzemei un Brīvībai" (lettiska för "För fäderneslandet och frihet")

Nationalsång: Dievs, Sveti Latviju

Huvudstad

Riga

56°57′ N 24°6′ Ö

Största stad Riga (cirka 730 000 inv.)

Officiellt språk

lettiska

Statsskick
President
Premiärminister

republik
Valdis Zatlers
Ivars Godmanis

Självständighet
• Deklarerad
• Erkänd från Ryssland resp. Sovjetunionen
18 november 1918 resp. 21 augusti 1991
11 augusti 1920 resp. 6 september 1991

Yta
• Totalt
• Vatten 64 589 km² (124:e)
1,5 %

Folkmängd
• Totalt
• Befolkningstäthet 2 281 300 (2007) (141:a)
36 inv/km² (166:e)

BNP (PPP)
• Totalt 2005
• Per capita $29 214 miljoner (95:e)
$12 622

Valuta lettisk lats (LVL)

Tidszon EET (UTC+2)

Topografi
• Högsta punkt

• Största sjö

• Längsta flod Gaiziņkalns
312 m ö.h.
Rāzna
55 km²

km

Nationaldag

18 november

Landskod LV

Landsnummer +371

Lettland, officiellt Republiken Lettland, (lettiska: Latvija eller Latvijas Republika; liviska: Lețmō) är en republik i Baltikum i norra Europa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och i söder till Litauen och Vitryssland.

Lettland är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO.

redigera Historia

Detta avsnitt är en sammanfattning av Lettlands historia

Lettland (historiskt uppdelat i Livland och Kurland) dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. Livland blev svenskt år 1629, efter det andra polska kriget. Kurland förblev självständigt. Efter slaget vid Poltava år 1709 blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.

Precis som i grannländerna Estland och Litauen växte en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.

Den 17 juni 1940 införlivades landet med Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och gjorde det till en del av Sovjetunionen.

Den 21 augusti 1991 utropade Lettland på nytt sin självständighet, vilken erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991. Lettland har efter det vänt sig västerut. Den 1 maj 2004 blev Lettland medlem i EU.

redigera Statsskick och politik

Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922. Landets parlament, Saeiman, består av 100 medlemmar som väljs i direkta val vart fjärde år. Presidenten utser sedan en statsminister vars regering måste godkännas genom en omröstning i parlamentet.

Landet höll en folkomröstning den 20:e september 2003 om inträde till EU. 66,9 procent av väljarna röstade för förslaget och Lettland blev en full medlem i EU första maj 2004. Lettland är medlem i NATO sedan den 29:e mars 2004.

redigera Geografi

Karta över Lettland.

Lettländskt landskap sett från utsiktstornet på berget Gaiziņkalns, landets högsta punkt.

redigera Sjöar

Lettland har omkring 5000 sjöar. Den historiskt största är Lubāns som uppgick till 90 km² innan vattenytan sänktes under sovjettiden. Den nu största sjön är Rāzna på 55 km².

redigera Floder

Det flyter runt 1000 större vattendrag i Lettland, varav 750 längre än 10 km. De största och viktigaste är Daugava, Venta, Lielupe och Gauja.

redigera Landskap

redigera Län

Landskapen är i sin tur indelade i län (rajon), totalt 26 stycken:

redigera Städer

Aizpute
Bauska
Daugavpils (Dünaburg)
Ilūkste (Illuxt)
Jēkabpils (Jakobstadt)
Jelgava (Mitau)
Kuldīga
Liepāja (Libau)
Ludza (Ludsen)
Madona
Rēzekne (Rositten)
Rīga
Talsi (Talsen)
Tukums
Valka (Walk)
Valmiera (Wolmar)
Ventspils (Windau)
Cēsis (Vonnu)

Se även: Pagasts

redigera Demografi

Befolkningen uppgår till 2 385 231; av dessa är 57,6% letter, 29,6% ryssar, 4,1% vitryssar, 2,7% ukrainare, 2,5% polacker, 1,4% litauer och 2,1% övriga (bland annat ester, tyskar och en liten grupp liver).

Lettiska är Lettlands officella språk men flera minoritetsspråk förekommer också. Bland de större återfinns bland annat ryska, vitryska, ukrainska och polska. Cirka 20 % av befolkningen är så kallade "icke-medborgare", huvudsakligen rysktalande som saknar rösträtt^[1]

**Lettlands folkmängd efter etniskt ursprung 1935-1989 i tusental**^[2]
	1935		1959		1970		1979		1989
Etniskt ursprung	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
Letter	1 467,0	77,0	1 297,9	62,0	1 341,8	56,8	1 344,1	54,0	1 387,8	52,0
Ryssar	168,3	8,8	556,4	26,6	704,6	29,8	821,5	32,8	905,5	34,0
Judar	93,4	4,9	36,6	1,7	36,7	1,6	28,3	1,1	22,9	0,9
Tyskar	62,1	3,3	1,6	0,1	5,4	0,2	3,3	0,1	3,8	0,1
Polacker	48,6	2,6	59,8	2,9	63,0	2,7	62,7	2,5	60,4	2,3
Vitryssar	26,8	1,4	61,6	2,9	94,7	4,0	111,5	4,5	119,7	4,5
Litauer	22,8	1,2	32,4	1,5	40,6	1,7	37,8	1,5	34,6	1,3
Ester	6,9	0,4	4,6	0,2	4,3	0,2	3,7	0,1	3,3	0,1
Romer	3,8	0,2	4,3	0,2	5,4	0,2	6,1	0,2	7,0	0,3
Ukrainare	1,8	--	29,4	1,4	53,5	2,3	66,7	2,7	92,1	3,4
Tatarer	--	0,0	1,8	0,1	2,7	0,1	3,8	0,2	4,8	0,2
TOTALT	1 901,5	100,0	2 086,4	100,0	2 352,7	100,0	2 489,5	100,0	2 641,9	100,0

redigera Industri

Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjde hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bland annat konfektyrtillverkaren Laima.

redigera Sport

Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Lettlands fotbollslandslag deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och storlaget i landet är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och starka publikstöd.

redigera Referenser

redigera Externa länkar

Europa

Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Asien; (2) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa; (3) Erkänns bara delvis

Europeiska unionen (EU)

Schengensamarbetet

Geografiska anmärkningar: (1) Färöarna och Grönland omfattas bara indirekt; (2) Guadeloupe, Franska Guyana, Franska Polynesien, Martinique, Mayotte, Nya Kaledonien, Reunion, Saint-Pierre och Miquelon samt Wallis och Futuna omfattas ej; (3) Athos omfattas ej; (4) Campione d'Italia ej; (5) Aruba och Nederländska Antillerna omfattas ej; (6) Svalbard omfattas ej; (7) Büsingen am Hochrhein omfattas ej;

Atlantpakten (NATO)

Länder runt Östersjön

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Europarådet