Litauen.html


(Flagga)	(Statsvapen)

Nationellt valspråk:

Nationalsång: 'Tautiska Giesme'

Huvudstad

Vilnius

54°41′N 25°16′O / 54.683, 25.267

Största stad Vilnius (cirka 540.000 inv.)

Officiellt språk

Litauiska

Statsskick
President
Premiärministrar

Republik
Valdas Adamkus
Gediminas Kirkilas

Självständighet
• Deklarerad
• Erkänd från Ryssland resp. Sovjetunionen
16 februari 1918 resp. 11 mars 1990
29 november 1918 resp. 6 september 1991

Yta
• Totalt
• Vatten 65 303 km² (123:e)
1,35 %

Folkmängd
• Totalt
• Befolkningstäthet 3 384 900 (2007) (125:e)
55 inv/km² (113:e)

BNP (PPP)
• Totalt 2005
• Per capita $49,49 miljarder (75:e)
$14 158

Valuta litauisk Litas (LTL)

Tidszon EET (UTC+2)

Topografi
• Högsta punkt

• Största sjö

• Längsta flod Aukštojas
294 m ö.h.

km²

km

Nationaldag

16 februari

Landskod LT

Landsnummer +370

Koordinater: 55°35′N 24°7′O / 55.583, 24.117

Litauen är en republik i Baltikum i nordöstra Europa. Landet gränsar till Lettland i norr, Vitryssland och Polen i söder samt den ryska exklaven Kaliningrad i väster. Landets nationaldag är den 16 februari.

Litauen är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO.

redigera Historia

Huvudartikel: Litauens historia

Litauen var en europeisk stormakt under medeltiden. Dess förste storfurste Mindaugas räknas som Litauens förste och ende krönte kung. En union bildades 1573 med grannlandet Polen vilken sträckte sig ända ner till Svarta havet (se Polen-Litauen).

Republiken Litauen bildades efter första världskriget, genom Versaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper Litauen, en ockupation som varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.

Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén - Skogsbröderna.

Under 60-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litaunen och litauisk kultur och som även utförde aktioner där den förbjudna litauiska trikoloren hissades.

Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen, som den första av sovjetrepublikerna, på nytt sin självständighet. Den förnyade självständigheten erkändes först av Island (den 4 februari 1991), och av Sovjetunionen den 6 september 1991.

Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem i NATO. Den 1 maj 2004 blev Litauen medlem i EU.

redigera Geografi

Europas geografiska centrum ligger i Litauen.

Litauen är det största av de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen med 3 596 617 invånare. Landet ligger söder om Lettland vid Östersjöns östra strand. Den största staden är huvudstaden Vilnius. Andra större städer är före detta huvudstaden Kaunas (434 000) och hamnstaden Klaipeda (208 000). I Litauen hittar man Europas mittpunkt.

redigera Delområden

Region	Huvudstad	Areal (km²)	Invånarantal
Alytusområdet	Alytus	5425	188 100
Kaunasområdet	Kaunas	8091	703 200
Klaipėdaområdet	Klaipėda	5207	370 000
Marijampolėområdet	Marijampolė	4467	188 100
Panevėžysområdet	Panevėžys	7881	301 800
Šiauliaiområdet	Šiauliai	8589	370 700
Tauragėområdet	Tauragė	4411	134 500
Telšiaiområdet	Telšiai	4303	180 600
Utenaområdet	Utena	7206	186 100
Vilniusområdet	Vilnius	9730	850 700

redigera Demografi

Befolkningen består till 80 % av etniska litauer, vilket skiljer Litauen från Estland och Lettland som har betydligt större inslag av minoriteter. Litauen hade tillskillnad mot dem inte alls samma grad av ryssifiering under sovjetockupationen. Det finns dessutom många ättlingar till emigranter i USA och litauer som lever i grannländerna till Litauen.

Befolkningstillväxt: 0,9 procent
Medellivslängd: Män 66,6 år; Kvinnor 76,3 år
Religion: katolicism och judendom

redigera Industri

Litauen har en stor textilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat på linne. I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket i Ignalina står för den stora delen av landets energiförsörjning och även export. Staden Klaipeda är landets export- och importhamn.

redigera Styrelseskick

Litauens parlament Seimas finns i Vilnius

Litauens folkvalda parlament finns i Vilnius och heter Seimas.

redigera Sport

Litauens basketlandslag tillhör de bästa landslagen i världen och basket är den stora folksporten i Litauen. Den mest framgångsrika klubben i Litauen heter BC Žalgiris. Man har även duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gör skapliga resultat i EM- och VM-kval. Bland friidrottarna kan nämnas den mycket duktige Virgilijus Alekna som har tagit dubbla OS-guld i diskus, år 2000 och 2004, och Austra Skujyte som tog silver i sjukamp vid OS i Aten 2004 efter Carolina Klüft. Litauen är även en stor roddnation med framgångar i OS (bland annat under Sovjettiden). I Sveriges ungdomsbasket finns många lituaer då främst i klubben 08 Söder Basket.

redigera Externa länkar

Litauens turistinformation
Litauiskt galleri, bilder från Litauen över 17 års tid

	Litauen
Alytus \| Kaunas \| Klaipèda \| Marijampolè \| Panevėžys \| Šiauliai \| Tauragė \| Telšiai \| Utena \| Vilnius

Europa

Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Asien; (2) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa; (3) Erkänns bara delvis

Europeiska unionen (EU)

Schengensamarbetet

Geografiska anmärkningar: (1) Färöarna och Grönland omfattas bara indirekt; (2) Guadeloupe, Franska Guyana, Franska Polynesien, Martinique, Mayotte, Nya Kaledonien, Reunion, Saint-Pierre och Miquelon samt Wallis och Futuna omfattas ej; (3) Athos omfattas ej; (4) Campione d'Italia ej; (5) Aruba och Nederländska Antillerna omfattas ej; (6) Svalbard omfattas ej; (7) Büsingen am Hochrhein omfattas ej;

Atlantpakten (NATO)

Länder runt Östersjön

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Europarådet