Malmö.html
 
| ca | de | en | es | fr | it | nl | no | pl | pt | ru | ro | fi | sv | tr | vo |


 

Den här artikeln handlar om tätorten Malmö. För andra betydelser, se Malmö (olika betydelser).
Malmö
Siffrorna avser orten
●
Folkmängd(2005) 258 020
varav
248 912 i Malmö kommun
9 108 i Burlövs kommun
Area(2005) 7 176 hektar
varav
6 719 i Malmö kommun
456 i Burlövs kommun
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Malmö kommun och Burlövs kommun
Läge 55° 35' N, 13° 02' Ö

Malmö är Sveriges tredje och Nordens sjunde största tätort och centralort i Malmö kommun. En del av tätorten ligger inom Burlövs kommun. Malmö ligger i sydvästra delen av Skåne och är residensstad i Skåne län samt ingår i den transnationella Öresundsregionen.

Tätorten har 258 020 invånare (2005).[1] Malmö kommun har som jämförelse 281 934 invånare (31 mars 2008). Kommunen innefattar även vissa andra tätorter.

Till storstadsområdet, "Stor-Malmö" med drygt 600 000 invånare, räknas (sedan 2005) kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Svedala, Vellinge, Eslöv, Höör och Skurup.

Innehåll

redigera Namnet

Namnet Malmö (belagt i formen Malmöghae ca år 1170) är en sammansättning av malm i betydelsen sand eller grus och ordet hög. Orten låg ursprungligen vid nuvarande Triangelområdet och avskars från Öresund av ett kuperat sand- och insjöområde. Namnet Malmö finns även på andra håll i landet med samma betydelse. Ordet malm är besläktat med mala och förekommer även som slutled, t. ex. i stadsdelsnamn som Norrmalm.[2]

redigera Definition

Den här artikeln handlar huvudsakligen (men inte enbart) om den av Statistiska centralbyrån definierade tätorten Malmö. För den politska enheten, se Malmö kommun.

redigera Stadsdelar

Huvudartikel: Malmös stadsdelar

Malmö stad delas sedan den 1 januari 1996 in i 10 stadsdelar, som i sin tur är indelade i så kallade delområden, totalt 134 stycken. De kommunala stadsdelar och delområden som ligger inom tätorten Malmö utgör en grund för att beskriva de namngivna områden som finns i staden.

redigera Historia

Huvudartikel: Malmös historia

Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.

Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 14- och 1500-talshus i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period.

Under den s.k. Grevefejden 1534-1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison. Malmöhusgardet är i dag en militärhistorisk förening som på ett tidstroget och unikt sätt försöker åskådliggöra slottets soldatliv på 1500-talet.

Malmö på 1580-talet

I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.

Södra stambanan fick sin sydliga ändstation i Malmö, på grund av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättades. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphörde vid denna tid. 1900 passerade Malmö Norrköping som rikets tredje stad. En lång tid därefter fanns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet.

I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas.

Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var Baltiska utställningen 1914, vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping av Malmö stad.

Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats.

St Petri-kyrkan i Malmö

Efter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet (nuvarande Aq-va-kul) och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av mastodontbyggen som Rosengård och Lindängen inom ramen för Miljonprogrammet, som kom att utsättas för skarp kritik redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande rivningar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som Lugnet revs. I Gamla staden genomfördes storprojekt som Caroli City och kvarteret Erik Menved, vilka av många betraktas som Malmös största misstag. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade ofta stora "bombhål" efter sig.

Än i dag har delar av staden inte helt hämtat sig från den periodens rivningsvåg, även om insatser numera görs för att bygga igen "bombhålen", ofta med pastischer på gamla rivna hus, som rivits tidigare. I dag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.

Malmö rådhus

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda fram till 1986, då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalkbrottet i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonskrapan vid Triangeln (numera Hilton) med glashiss i 20 våningar. En SAAB-fabrik byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. SAAB-fabriken ersattes av Malmömässan.

Malmöhus slott i Malmö

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin på Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

1995 blev ett genombrottsår när krisen vände. Under året påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talades rentav om att Malmö högskola skulle få bli ett eget universitet vilket gladde lokalpolitikerna. Samtidigt bestämdes även att hålla en bomässa, Bo00, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn.

Lilla Torg i Malmö

2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla "Arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som byggs för att underlätta tågtrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, samt lokaltrafiken mot Ystad och Trelleborg.

Framtiden upplevs av många som tveeggad i Malmö. Samtidigt som staden har genomlevt en tillväxtperiod man inte har sett sedan rekordåren på 1960-talet är det fortfarande stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper och områden. Den öppna arbetslösheten var 5,5 procent 2005 (årsgenomsnitt).

Malmö är en segregerad stad, delad i en östlig och en västlig del där de mer välbärgade stadsdelarna finns i den västra. Under de senaste åren har kommunen byggt en del villaområden i Husie och Riseberga för att försöka skapa en balans mellan östra Malmö och västra Malmö. Om det på 1950-talet handlade om arbetarklass och borgarklass är segregeringen i dag mer mellan invandrare och svenskar.

redigera Källor

Malmö stads historia, band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1970-1995.

redigera Demografi

Efter 1971, då Malmö kommun hade 265 000 invånare, sjönk befolkningen till 229 000 1985 [3]. Efter detta började den stiga igen, och hade passerat det tidigare rekordet vid 2003 års folkräkning, då den hade 265 481 invånare.[4] Befolkningen tros stiga över 281 000 invånare till 2010.[5]

Malmö beskrivs av en del som en multikulturell stad. I Malmö talas cirka 100 språk och 166 olika nationaliteter finns representerade. Andelen invandrare är störst i de östra stadsdelarna, men 80 procent av Malmös invandrare bor någon annanstans än i den medialt uppmärksammade stadsdelen Rosengård och samtliga tio stadsdelar har en högre andel invandrare än riksgenomsnittet. 70 590 eller 26% av hela kommunens befolkning var 2006 födda utomlands. Samma år hade 99236 personer eller 35.9% utländsk bakgrund, dvs var själva födda utomlands eller hade utomlands födda föräldrar, bland barn upp till 17 år var andelen 42,8 %.[6] Fyra år tidigare, 2002 hade 84840 personer, 32% av befolkningen, utländsk bakgrund. De största invandrade grupperna kommer från följande länder:

Vy mot Centrum och gamla staden, från Kronprinsen
Vy mot Södra Innerstaden och Pildammsparken, från Kronprinsen
  1. Forna Jugoslavien (9 160)
  2. Irak (6 153)
  3. Danmark (5 815)
  4. Polen (5 508)
  5. Bosnien-Hercegovina (5 451)
  6. Libanon (3 029)
  7. Iran (2 871)
  8. Ungern (1 837)
  9. Finland (1 696)
  10. Tyskland (1 689)

Värt att notera är att anledningen till att det i statistiken både står att det finns individer med utländsk bakgrund från Forna Jugoslavien och Bosnien-Hercegovina är för att de personer som kom till Sverige innan forna Jugoslaviens splittring, oavsett etnicitet hamnade under rubriken jugoslaver. De som räknas in i de 5 451 personerna från Bosnien-Hercegovina är personer som kommit till Sverige efter splittringen av Jugoslavien, eller som själva ändrat födelseland. Detta ändras inte automatiskt då ett land uppstår, utan man får själv begära en ändring. Samma problem med statistiken finner man med bl.a. Sovjetunionen och Tjeckoslovakien.

Malmö har också Sveriges största population av romer, omkring 8000 personer år 2007.[7]

2005 var Malmö kommun Sveriges tredje största kommun baserat på antal födda i utlandet [8]

redigera Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Malmö
År Invånare
1990
  
 223 663
1995
  
 234 599
2000
  
 248 520
2005
  
 258 020
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.


redigera Näringsliv

 det här avsnittet innehåller inga källhänvisningar.
Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort.

Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malmös näringsliv. I dag är situationen annorlunda.

Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media.

I Malmö fanns 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.

Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d.ä. den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.

Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d.y. delägare.

Lorens Kockum, som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821-1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 oktober 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

redigera Industrihistoria

Historiska industrier:

redigera Kommunikationer

redigera Vägar

Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953.

redigera Lokaltrafik

Huvudartikel: Malmö stads spårvägar

Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö Spårvägs AB. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till Södervärn. 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget till Värnhem och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula. 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibus AB.

1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september samma år hade man färdigställt följande linjenät:

  • Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Södervärn
  • Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
  • Linje 3: Ringlinjen
  • Linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem

Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer:

1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 1949. 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg - Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML), som således från 1973 bedrev all trafik med bussar.

Sommaren 2005 förändrades Malmös stadsbusslinjenät genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde.

Trafikansvaret ligger numera hos Skånetrafiken, för vilket olika privata bussföretag kör (Veolia Transport och Arriva). Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i Skåne. För regiontrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne.

redigera Järnvägar

Öresundsbron, som är både är bil- och järnvägsbro, förbinder Malmö med Köpenhamn. Brons fäste ligger i sydvästra Malmö, mellan Limhamn och Bunkeflostrand.

Malmö är en viktig järnvägsknut inom både Skåne och Öresundsregionen och staden utgör start/ändpunkt för Södra stambanan. Från Malmö går tåg till Köpenhamn, Berlin, Stockholm, Kalmar, Göteborg och Karlskrona. Tack vare Öresundsbron är tågtrafiken mycket tät till Danmark med cirka tre tåg varje timme till Köpenhamn under dagtid och ett tåg i timmen nattetid. Även den lokala tågtrafiken till övriga Skåne från Malmö är tät med Pågatåg och Öresundståg. Öresundstågen utgår vanligen från Helsingör, går längs Kystbanen ner till Köpenhamn för att sedan efter att ha korsat Öresund antingen ha Malmö som slutstation eller fortsätta mot Göteborg, Kristianstad eller Kalmar.

Järnvägen till Lund öppnades den 1 december 1856. Den blev, skulle det visa sig, en katalysator för stadens långvariga uppsving.

2005 påbörjades arbetet med Citytunneln i staden som ska stå klar 2010. Tunneln är tänkt att "bygga bort" säckstationen Malmö C genom att tågen mot Köpenhamn ska passera där. Två nya stationer planeras också, en underjordisk vid Triangeln och en i Hyllie.

Malmö har för närvarande två järnvägsstationer för fjärrtrafik och ytterligare tre för lokaltrafik. Malmö centralstation och Svågertorp är stationer där fjärrtågen stannar. Den senare stationen är tänkt som ett provisorium och ska ersättas av stationen i Hyllie när den är klar. På Östervärn, Persborg och Oxie station stannar lokaltåg av typen Pågatåg på väg mot Ystad och Simrishamn.

redigera Flyg

30 km från Malmö ligger Malmö Airport, tidigare Sturup. Reguljärtrafiken trafikerar Stockholm, London, Warszawa, Barcelona, Madrid, Marseille, Dublin och Budapest.

Chartertrafik förekommer till ett flertal semesterorter, däribland Nice och Mallorca. För utrikesflyg är Köpenhamns flygplats Kastrup den mest använda. Innan Öresundsbron öppnades gick svävare, en sorts fartyg på luftkuddar, mellan Malmö Hamn och en hamn vid Kastrups flygplats som passagerare på väg till Kastrup brukade använda. I dag har den före detta svävarterminalen istället blivit en terminal för fjärrbusstrafiken.

redigera Båttrafik

Det går dagliga lastbilsfärjor till Travemünde. Innan Öresundsbron byggdes fanns betydande båttrafik till Danmark, bilfärjor från Limhamn och passagerarbåtar från Centrum.

redigera Församlingar

Svenska kyrkans församlingar i Malmö är indelade i Malmö Norra kontrakt och Malmö Södra kontrakt i Lunds stift. I Malmö finns även två katolska församlingar, Vår Frälsares församling och Sankta Maria i Rosengård, samt Malmö synagoga och Malmö moské. Det finns även ett antal frikyrkor i Malmö däribland Frälsningsarmén, Pingstkyrkan Europaporten, Korskyrkan, Hylliepark Kyrkan, United Øresundskyrkan och nyligen etablerade Malmö International Church.

redigera Utbildning

Till skillnad från de andra storstäderna i Sverige saknade Malmö länge högre utbildningar, då närliggande Lunds Universitet anses ha täckt behoven av högre utbildning i regionen. Malmö högskola har vuxit kraftigt under 1990- och 2000talen. Frågan om universitetsstatus har varit aktuell men kommer troligen inte att ges till Malmö under de närmaste åren. Vissa högre medicinska och humanistiska utbildningar har dock bedrivits länge i staden, bland annat finns en tandläkarhögskola och en lärarhögskola. Idag är Malmö högskola indelad i flera olika byggnader runt om i staden, beroende på utbildningar. Exempelvis ligger lärarutbildningen på Orkanen.

För närvarande finns 14 kommunala gymnasieskolor och 65 grundskolor. Till detta kommer ett antal friskolor och fristående gymnasieskolor.

Exempel på grundskolor i Malmö:

redigera Se även

redigera Parker

Slottsparken i Västra Innerstaden, med vy mot Turning Torso

Malmö framställer sig gärna som "Parkernas stad". Exempel är:

redigera Sport

Malmö Stadion.
Huvudartikel: Sport i Malmö

Som sportstad är Malmö mest berömd för Malmö FF som bildades 1910 i fotboll och vann allsvenskan senast 2004 och, efter 1990 även Malmö Redhawks i ishockey. I Malmö finns även ett amerikansk fotbollslag Limhamn Griffins

redigera Turism

redigera Sevärdheter

(Siffrorna i parantes hänvisar till kartan här bredvid.)

Sevärdheter i Malmö. Nummer hänvisar till texten
Apoteket Lejonet vid Stortorget
Kompanihuset.
Skyskrapan Turning Torso
Folkets park med pariserhjulet.
Malmö Stadsbibliotek i Slottsparken.
Casino Cosmopol i vinterskrud
Malmöfestivalens norra entré vid hamngatan.

1300-tal

1400-tal

1500-tal

1600-tal

1700-tal

1800-tal

1900-tal - 2000-tal

redigera Nöje

  • Restaurang Kungsparken byggdes 2001 om till Casino Cosmopol, Malmö fick därmed ett av Sveriges fyra statliga kasinon.
  • Slagthuset är ett nöjescentrum, komplett med hotell och kontor som hyser minimässor, konferenser, marknader, uppträdanden, teater och inte minst Malmös största nattklubb.
  • Axels Tivoli, som ligger i Folkets Park, har många åkattraktioner för de yngre. Det nya pariserhjulet är norra Europas högsta, 45 meter. I övrigt har folkparken ett terrarium (Malmö Reptilcenter), dansstället Amiralen, restaurang Far i Hatten, Nöjesteatern, minigolfbanor med mera. Varje sommar hålls dessutom en loppmarknad i parken.
  • Aq-va-kul i Malmö är Skandinaviens största inomhusbad, med äventyrsbassäng, solarium och Nautilusgym. Badet är dock stängt sedan början av 2007.
  • Malmö har fem biografer. Däribland den största biografen Royal.
  • I området kring Möllevången hittas många av stadens pubar och nattklubbar så som, Inkonst, Kulturbolaget, Chokladfabriken, Carib Kréol, Volym, Bodoni och Pizzeria Rex.

redigera Mat och dryck

Malmö har mer än 600 restauranger, caféer och barer, där många återspeglar det mångkulturella utbudet. Till de mer exklusiva räknas Trappaner, Vendel at Sturehof, Bloom och Torso Twisted vid foten av Turning Torso. Andra klassiker är Översten, på 26:e våningen i Kronprinsen, den prisbelönta krogen Årstiderna, Rådhuskällaren, Thott's, Chez Olgas, Restaurang Möllan, M/S Dockan, Casa Mia (Italienskt), Indian Side (Indiskt) och Dionysos (Grekiskt).

Det finns sju McDonalds-restauranger i Malmö, och ytterligare åtta inom Stor-Malmö. Även åtta Burger King (den första i Sverige), tre Subway och en av Pizza Huts tio svenska restauranger ligger i Malmö. Utöver detta finns ett åttiotal pizzerior, mer än femtio konditorier och bagerier samt ett stort antal gatukök och kiosker.

Sedan 2004 kan rikets tredje stad även stoltsera med sin egen Malmö Akvavit.

redigera Shopping

Malmö hyser drygt 800 citybutiker och varuhus. I centrala Malmö:

I utkanten eller utanför Malmö:

redigera Stormarknader

Coop Forum finns inom Malmö kommun på två platser, dessa är vid Malmö Stadion och på Jägersro Center. Inom Stor-Malmö finns Coop Forum även på Burlöv Center i Arlöv. Ett nytt Coop Forum-varuhus planeras i den nybyggda stadsdelen vid Hyllie.

ICA Maxi finns inom Malmö kommun på tre platser, dessa är i Hindby, i Västra hamnen och i det nybyggda området Toftanäs. Inom Stor-Malmö finns ICA Maxi på Center Syd i Löddeköpinge och i Trelleborg.

City Gross finns inom Malmö kommun på Rosengård centrum.

Willys finns inom Malmö kommun i Katrinelund och i Limhamn.

redigera Årliga evenemang

  • Malmöfestivalen - föregångaren till många av Sveriges sommarfestivaler. En vecka med drakbåtstävlingar, gratis konserter, shower, dans, teater och mycket annat. Dessutom kantas gator och torg av allehanda stånd med försäljning av allt från träskor till krokodilbiffar, en tradition sedan 1985.

redigera Tidigare evenemang

redigera Namn

Malmö har några olika (smek)namn. Alla är inte officiella, ett urval av några:


  • Parkernas stad (...för Malmös alla parker)
  • Restaurangernas stad (...i Malmö ligger restauranger och ölstugor tätast i Sverige)
  • Sveriges Mage (...Malmö ligger i Skåne, som är känd för läckerheter som stekt gås eller spettekaka)
  • Arbetarstaden (...Malmö som var en stor arbetarstad, nu dock ett äldre smeknamn)
  • Cykelstaden (...år 2004 blev Malmö utsedd till Årets cykelstad och har idag cirka 400 km cykelvägar)
  • Miljöstaden (...Malmös målsättning är att vara Sveriges ledande Miljöstad)
  • Höghusstaden (...Malmö har flest skyskrapor i hela Sverige. Faktum är att Sveriges högsta återfinns här.)

redigera Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Malmö

redigera Klimat

Malmö, liksom hela Skåne har ett milt tempererat klimat med kalla till milda vintrar och mycket milda somrar. Vintrarna är oftast snöfria och molniga, samt kort dagsljus, medan somrarna erbjuder långa dagar och halvklart väder. Årsnederbörden är omkring 603 mm, varav 169 regniga dagar om året.

Genomsnittliga temperaturer:[9]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Högsta medeltemp. (°C) 2 2 5 10 16 20 21 21 17 12 7 4
Lägsta medeltemp. (°C) -3 -3 -1 2 7 11 13 12 10 7 3 -1
Nederbörd (mm) 49 30 40 38 41 52 61 58 59 57 61 58

redigera Se även

redigera Litteratur

  • Samlingsverket "Malmö stads historia" del 1-8 (Malmö 1971-94)
  • Sven Rosborn: Malmö. Den medeltida staden och dess omland (Göteborg 1984)
  • Malmöguiden (Lund 2007) ISBN 978-91-976871-0-2

redigera Källor

  1. ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003
  3. ^ Nationalencyklopedin, artikeln Malmö
  4. ^ "Malmö stad folkmängd"
  5. ^ Befolkningsprognos
  6. ^ ssd.scb.se
  7. ^ Sydsvenskan: Romsk nationaldag firades med träd
  8. ^ 1: Haparanda kommun (40%), 2: Botkyrka kommun (33%) 3: Malmö kommun(25%), 4:Södertälje kommun (25%), 5: Huddinge kommun (22%) MALMÖBOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 jan 2005
  9. ^ World Weather Information Service

redigera Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Malmö.



Malmö kommun i Skåne län i Sverige
Tätorter: Malmö | Oxie | Bunkeflostrand | Tygelsjö | Kristineberg |