Politiskt parti.html

Ett politiskt parti, eller bara parti, är en organisation som söker politisk makt, oftast genom att delta i demokratiska val. Rikstäckande partier söker makt i såväl det nationella parlamentet (riksdagen) – för att därigenom kunna nå regeringsmakten – som i olika lokala fullmäktigeförsamlingar, medan andra partier bara verkar på lokal nivå i en eller ett fåtal kommuner. Partier har ofta en speciell ideologi, men kan också representera en koalition mellan diverse intressen.

I länder som har parlamentarism så bildar politiska partier som har platser i parlamentet ett parlamentariskt parti som består av alla deras medlemmar i parlamentet. I parlamentariska regeringssystem har de flesta politiska partier även en vald ledare som, om hans parti väljs av en absolut majoritet, eller med en relativ majoritet inom koalitionen där traditionen är sådan, blir regeringschef. I presidentiella system kan presidenten bli vald som representant för sitt parti. I många nationer är presidenten dock tvungen att avsäga sin koppling till sitt parti vid uppgång till statsöverhuvud. I vissa situationer kan koalitionsregeringar formas av medlemmar från mer än ett parti.

Differens är livsviktigt för de flesta politiska partiet: de måste skilja sig på åtminstone några punkter från andra partier för att kunna vinna val. Extrema partianhängare använder ibland våld för att föra igenom sina ideologier.

Fria partier, fri nyhetsförmedling och opinionsbildning är grundläggande inslag i en parlamentarisk, indirekt, representativ demokrati.

redigera Organisation

De politiska partierna är vanligtvis uppbyggda i tre nivåer, kommun-, region- (i Sverige landstings-) och riksnivå. Dessa nivåer benämns olika i respektive parti. Regionerna Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län har ofta flera regionförbund beroende på sin storlek och av historiska skäl (tidigare fanns där flera län/landsting). Partier endast inriktade på kommunalpolitik är oftast enklare uppbyggda.

Partier leds för det mesta av en partiledare (ofta liktydigt med partiordförande), men undantag finns – exempelvis företräds svenska Miljöpartiet av två språkrör.

Partiets högsta beslutande organ brukar kallas partikongress, men termen skiljer sig något åt mellan olika partier. Moderaterna kallar sin kongress för partistämma, Folkpartiet har landsmöte och så vidare. På kongressen sammanträder företrädare för alla regionala och de flesta lokala organisationer inom partiet och lägger fast huvudlinjerna för den politik som partiet skall bedriva. Kongressen brukar också välja partiledare och partistyrelse. Vanligtvis väljs också bland annat revision och valberedning samt i vissa partier partisekreterare.

De flesta partierna har sidoorganisationer som är mer eller mindre hårt knutna till moderpartiet. Exempel på sidoorganisationer eller nätverk är ungdomsförbund, studentförbund, kvinnoförbund, kristna nätverk, HBT-nätverk och seniorförbund. Lösare band finns ibland till olika studieförbund, intresseorganisationer, politiska tankesmedjor, tidningar och tidskrifter.

Politiska partiet och deras förbund bör enligt Språkrådet skrivas med stor bokstav i början.^[1]