Slottet Tre Kronor.html
 
| ca | de | en | es | fr | it | nl | no | pl | pt | ru | ro | fi | sv | tr | vo |


 

"Tre Kronor från Slottsbacken", oljemålning av Govert Camphuysen från 1661. Rikssalslängan ses här framför det höga mitttornet; det är byggnaden med den markerade gaveln, som syns strax till höger om mittornet. Johan III:s kungsvåning låg mellan de två tornen till vänster, där också en karnap syns.
Slottet Tre Kronor under 1600-talet, sett från nordöst. Tornet (nordöstra tornet) närmast på bilden innehåll i de övre våningarna Katarina Jagellonicas katolska kapell och de stora fönstren i en nedre våning i detta torn och där bakom hör till Johan III:s slottskyrka. Här syns också Gröna gången högst upp på norra längans taknock mellan drottningens kapell och kungens audienssal (ursprungligen med koppargolv) i det nordvästra tornet vid Norrström.
Stora Borggården (den tidigare ekonomigården), sedd från väster mot kanslilängan (för Kanslikollegiet, riksarkivet m.fl.; det som idag motsvarar regeringskansliet). I norra längan till vänster är ingången till slottskyrkan och de höga fönstren där bakom hör till den. Dessutom syns fönstren till "Gröna gången" ovanför taknocken med ett mittorn över norra längans mitt. På borggården syns också en nedgång med tunnel under kanslilängan ut mot Skeppsbron.

Slottet Tre Kronor var en borganläggning som Birger jarl vid 1200-talets mitt lät uppföra där Kungliga slottet, eller Stockholms slott, i dag ligger.

Innehåll

redigera Grundplan och medeltida historia

Borgen bestod av två delar: högborgen, belägen på Gamla stans högsta punkt, med ett kärntorn (kastal) i mitten, och den stora muromgärdade och lägre liggande ekonomigården vid Norrström, norr om högborgen. Ekonomigården kallades senare i renässansslottet för Stora borggården och dess marknivå höjdes då till en nivå något lägre än dagens borggård.

I högborgen låg en bostads- och salslänga vid östra muren bredvid tornet och den bevarades fram till branden 1697. Vid ekonomigården mot norra muren vid Norrström låg ekonomibyggnader.

Senare byggdes en mindre ekonomigård till, öster om högborgen mot nuvarande Skeppsbron, kallad Smedjegården.

Själva tornet uppe i högborgens borggård (senare kallad Lilla borggården) kan ha varit äldre, men var i början betydligt lägre än vad det senare blev.

Namnet "Tre Kronor" fick borgen förmodligen under konung Magnus Erikssons tid vid 1300-talets mitt.

redigera Tillbyggnader under Vasatid, renässans och barock

När Gustav Vasa 1521 bröt Kalmarunionen och gjorde Sverige självständigt blev borgen Tre Kronor landets förnämsta kungaresidens. Gustav Vasa försåg borgen med en yttre försvarsgördel, och Johan III gjorde om borgen till ett praktfullt renässansslott med eleganta gavlar. Det som då uppfördes var:

  1. En ny kungsvåning (mellan Norrström och Storkyrkan) i en ny länga invid den gamla ekonomigårdens västra mur mellan och inklusive porttornet (det sydvästra tornet) och det nordvästra tornet;
  2. en helt ny länga med rikssal vid den västra muren i den gamla högborgen (mot Storkyrkan till); och
  3. en ny slottskyrka mot Norrström som bildade den ena östra halvan av en ny länga vid ekonomigårdens norra mur. En del av denna kyrka låg också under det nordöstra tornet.

I det nordvästra tornet inredde Johan III sin praktfulla audienssal med koppargolv, kallad "fyrkanten". Kopparen i golvet användes senare för att betala Älvsborgs lösen. Mellan de nordvästra och nordöstra tornen iordningställdes dessutom en smal korridor uppe på norra längans taknock över bland annat slottskyrkan, kallad "Gröna gången". Den gick mellan "fyrkanten" och Johan III:s gemåls, Katarina Jagellonicas, katolska kapell som inretts i det nordöstra tornet. Dessutom lät Johan III höja mitttornet med två våningar (det hade dessutom tidigare höjts från den medeltida nivån av Gustav Vasa av strategiska skäl och bestyckades då med kanoner).

Under ledning av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. påbörjades en ombyggnad av slottet. Slottets norra länga mot Norrbro fick då sitt nuvarande utseende i stram romersk barock. Palazzo Farnese i Rom var synbarligen en förebild för denna nya länga.

redigera Branden

Den 7 maj 1697 inträffade den stora slottsbranden som totalförstörde större delen av det gamla slottet.

Klockan två på eftermiddagen började branden på vinden ovanför rikssalen i slottets södra del. Brandvaktmästarens hustru var den som första upptäckte röken. Hon bad brandknekten Anders Andersson att springa och kontrollera vad som stod på. När han kom fram till rikssalens vind upptäckte han att det brann, men han kunde inte komma åt brandsläckarutrustningen eftersom branden blockerade vägen. Kungligheterna och hovfolket tvingades lämna slottet. Tjänstefolket försökte rädda så mycket som möjligt av kungliga familjens tillhörigheter. Elden spred sig snabbt till alla flyglarna av slottet. Slottet var byggt i sten, men taket i koppar som leder värme, satte eld på bjälkunderlaget i trä och branden kunde snabbt sprida sig.

redigera Men vad höll brandvakten på med?

De som var ansvariga för brandvakten denna dag var två knektar, Anders Andersson och Mattias Hansson, och deras chef Sven Lindberg, brandmästaren.

  • Knekten Anders Andersson hade mot gällande regler gått ett ärende åt brandmästaren för att lämna en väv i brandvaktmästarens hustrus hus.
  • Mattias Hansson hade på eget bevåg lämnat sin post för att gå ner i köket för att få mat. Han hävdade att brandmästarens fru hade sagt att han fick göra detta, någon hon dock förnekade.
  • Brandmästaren hade alltså använt knektarna för sin och sin frus privata ärenden. Det kom också fram att han tagit emot mutor för att anställa vissa personer.

redigera Domen

I februari 1698 kom domen mot de tre. Kungliga slottsrätten avgav domen. Sven Lindberg och Mattias Hansson dömdes till döden, medan Anders Andersson som bevisligen fick order om att gå ett ärende dömdes till fem gatlopp. Dödsstraffen mildrades av kung Karl XII till sju gatlopp och sex års straffarbete på Marstrands fästning. Sven Lindberg som var en gammal man dog av de svåra skador han fick under gatloppet. [1]

redigera Stockholms slott

Tessin fick nu uppdraget att bygga ett nytt slott. Se huvudartikel: Stockholms slott.

redigera Sightseeingtips för Stockholmsturisten

Längst upp på slottsbacken (mellan Storkyrkan och nuvarande Stockholms slotts sydöstra hörn) finns två intressanta markeringar i kullerstenen. Den första markerar slottet Tre Kronors sydvästra bastion (som syns på Govert Camphuysens målning nedan). Den andra markerar det kor på Storkyrkans östliga ände som Gustav Vasa lät riva, för att slottets kanoner skulle kunna skjuta mer fritt.

redigera Återuppbyggnadsplaner

Det närmaste man kommit en rekonstruktion av medeltida slottet var då arkitekten och konstnären Jacob Hägg presenterade ett förslag till marinmuseum på Kastellholmen i början av 1900-talet. Förslaget presenterades i en vacker oljemålning som i dag finns att beskåda på Sjöhistoriska museet vid Djurgårdsbrunnsviken.

I samband med Stockholmsutställningen år 1897 hade arkitekten Fredrik Lilljekvist fritt återskapat det medeltida Stockholm där en förmodad miniatyr av den gamla Vasaborgen byggts upp.

redigera Senare tiders avbildningar av slottet Tre kronor och dess öden

"Slottsbranden i Stockholm den 7 maj 1697". Målning av Johan Fredrik Höckert från 1866

redigera Noter

  1. ^ Allt om Historia nr 3 2006 (Domstolsprotokoll)

redigera Källa

redigera Se även

redigera Extern länk
All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog.