Stockholm.html
 
| ca | de | en | es | fr | it | nl | no | pl | pt | ru | ro | fi | sv | tr | vo |


 

För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser).
Stockholm i juli 2008
Vy västerut från Kaknästornet. Bland landmärkena från vänster märks i förgrunden Nordiska museet, Djurgårdsbrunnsviken, Diplomatstaden och Radiohuset; i bakgrunden Riddarholmskyrkan, Storkyrkan, Slottet, Riksdagshuset, Riddarfjärden, Essingeleden, Västerbron, Stadshuset, Klara kyrka, Oscarskyrkan och Hötorgsskraporna.
Stockholm
Stockholms läge
59° 19′ N 18° 4′ Ö
Grundad 1200-talet
Kommun Stockholms kommun, samt andra i tätorten Stockholm
Län Stockholms län
Landskap Södermanland och Uppland
Befolkning Kommunen: 802 611
(2008-06-30)[1]

Tätorten: 1 252 020 
(31 december, 2005)

Storstockholm:1 964 805
[1]

Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad, politiska centrum och säte för landets regering, riksdag och kungahus. Stockholm är även landets ekonomiska centrum och säte för 45% av alla svenska företag över 200 anställda, och producerar 35% av landets BNP.[2] Stockholm är residensstad i Stockholms län och stiftsstad i Stockholms stift.

Stockholms kommun är den folkrikaste kommunen i Sverige med 802 611 invånare. Tätorten Stockholm omfattar den sammanhängande bebyggelsen i och runt staden och hade 1 252 020 invånare 2005. Storstockholm, som numera enligt SCB:s definition omfattar hela Stockholms län[3], har knappt två miljoner invånare[1].

Staden tros ha växt fram under perioden 1260-1280 och namnet Stockholm omnämndes skriftligt för första gången år 1252. Som huvudstad nämns Stockholms för första gången 1436.

Stockholm grundades där Mälaren rinner ut i Östersjön, på gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland. (Mälaren och Östersjön berör varandra även på ett annat ställe; där ligger Södertälje.) Placeringen är strategisk ur försvars- och handelssynpunkt. I den östligaste delen av Stockholm finns den omfattande Stockholms skärgård. Staden har i äldre tid fungerat som ett försvar mot främmande flottor som velat ta sig in i Mälaren.

Stockholms innerstad är belägen på ett antal öar, halvöar och malmar.

Innehåll

redigera Historia

Huvudartikel: Stockholms historia
Vädersolstavlan från 1535 är den äldsta bilden av Stockholm.

De äldsta kända säkert daterade beläggen för namnet Stockholm förekommer i på två på latin skrivna diplom, det ena från juli 1252, det andra är ett skyddsbrev från 19 augusti 1252. Stockholm var en viktig handelsstad för järnhandeln från gruvorna i Bergslagen. Namnet förmodas komma från de försvarsanordningar, skapade av trästockar, som fanns vid övergången mellan Mälaren och Saltsjön; jfr stäk, ledet "holm" syftar på Stadsholmen som i århundraden i huvudsak utgjorde Stockholm. Staden ska ha grundats av Birger Jarl för att skydda Sverige mot angrepp från havs från främmande flottor, och för att stoppa plundring av städer som Sigtuna då Mälaren blivit en insjö genom landhöjningen och Stockholm blev därmed "Mälarens lås".

I mitten av 1400-talet hade Stockholm, som då krympt till en betydelslös handelsstad, mellan fem- och sextusen invånare. Slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471 och Stockholms blodbad 8 november 1520 är två betydande historiska händelser i staden.

Staden började växa vid Gustav Vasas trontillträde och var kring 1600 omkring 10 000. Under 1600-talet växte Sverige till en europeisk stormakt, vilket även kom att märkas i Stockholms utveckling. Mellan 1610 och 1680 sexdubblades befolkningen. 1634 blev Stockholm officiellt Sveriges huvudstad, även om den i officiella dokument omnämnts som huvudstad redan 1436.

 Detta korta avsnitt behöver utökas.

redigera Etymologi

Namnet Stockholm omnämns första gången på 1200-talet. De äldsta kända säkert daterade beläggen för namnet förekommer i två på latin skrivna diplom, det ena från juli 1252, det andra är ett skyddsbrev från 19 augusti 1252. Namnet förmodas komma från de försvarsanordningar, skapade av trästockar, som fanns vid övergången mellan Mälaren och Saltsjön; jämför ordet stäk. En annan teori är att ordet "stock" på gammalsvenska har betydelsen "en samling av" - (Nordisk Familjebok konversationslexikon och realencyklopedi 1891). Således kan namnet Stockholm kanske betyda - en samling av holmar. Ytterligare en tolkning är att namnet skulle avse fasta fiskeanläggningar i form av fiskestockar. [4]

redigera Andra språk

Redan under sin första tillväxt, vid tillkomsten av dessa "stadsgrundande" dokument, fick staden inflyttare från östra sidan Bottenviken, som kom att kalla den Tukholma ('stock' på finska är tukki). De talrika tyska inflyttarna behöll däremot namnet Stockholm.

Staden har sedan dess kommit att omtalas på många andra språk, i regel med det svenska namnet eller med en språkmässigt anpassad variant av detta. Så heter exempelvis Stockholm på två av Sveriges officiella minoritetsspråk Stokholmi (meänkieli) och Stockholbma (samiska). Den idag mest avvikande formen torde vara det nedkortade latinska namnet, Holmia. För fler exempel, se listan här till vänster över denna artikels versioner på andra språk.

redigera Smeknamn och öknamn

Stockholm har många smeknamn, till exempel "Nordens Venedig", "Eken", "Europas Pärla", "Kungsbudane", och "Mälardrottningen". Även en del öknamn förekommer, exempelvis "Nollåtta". "Fjollträsk" förekommer ofta i Norrland, "Tjockhult" kan höras i Skåne.

Stockholms kommun marknadsför sedan 2006 regionen som The Capital of Scandinavia, vilket man baserar på anspråken att både vara Skandinaviens naturliga mittpunkt, dess ekonomiska centrum och tongivande kulturstad. Detta har fått kritik från andra skandinaviska huvudstäder.[5]

redigera Administrativ indelning

redigera Stockholms innerstad

Huvudartikel: Stockholms innerstad

Stockholms stads centrala delar brukar kallas innerstaden, eller formellt Inre staden, och avser i grova drag Gamla stan och malmarna; Norrmalm, Östermalm, Kungsholmen (Västermalm), Södermalm och Vasastaden.

Panorama från stadshustornet
Panorama från stadshustornet


redigera Stockholms kommun

Stockholms stadsvapen
Huvudartikel: Stockholms kommun

Genom systemet med stadsprivilegier hade Stockholm redan från grundandet ett visst självstyre. Kommuner i modern mening inrättades då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Stockholm blev då en av 89 städer (av totalt ca 2 500 kommuner) i Sverige. Till skillnad från övriga kommuner i landet ingick inte Stockholms stad i något län utan utgjorde en separat administrativ enhet under Överståthållarämbetet.

Vid kommunreformen 1971, då Sverige fick en enhetlig kommuntyp, hade det totala antalet kommuner reducerats högst väsentligt och den tidigare uppdelningen i städer, köpingar och landskommuner avskaffades. Överståhållarämbetet hade då också avskaffats och Stockholm blev en kommun i Stockholms län. Sedan mitten av 1980-talet använder kommunen namnet Stockholms stad, men det juridiskt korrekta namnet är dock Stockholms kommun. Stockholms kommun är sedan 2007 indelad i 14 stadsdelsområden, som i sin tur är uppdelade i en eller flera stadsdelar vardera (vissa stadsdelar är uppdelade på olika stadsdelsområden).

Stockholms kommunfullmäktige sammanträder i Stockholms stadshus.

redigera Tätorten Stockholm

Huvudartikel: Stockholm (tätort)

Stockholm är Sveriges största tätort, med ett invånarantal på cirka 1,3 miljoner. Tätorten täcker hela Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner samt delar av ytterligare åtta kommuner. Tätorten Stockholm är ett geografiskt och statistiskt begrepp, och avser den sammanhängande tätbebyggelsen utan hänsyn till administrativa gränser.

redigera Stockholms län eller Storstockholm

Karta över Storstockholm. Stockholm i orange, övriga kommuner tillhörande Storstockholm i gult.
Huvudartiklar: Stockholms län och Storstockholm

Storstadsregionen Storstockholm omfattar samtliga kommuner i Stockholms län inklusive Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamn, som tidigare var undantagna. Begreppet används bland annat i företagsnamnet AB Storstockholms Lokaltrafik). Ibland används ordet Storstockholm felaktigt som beteckning för tätorten Stockholm. I Storstockholm bor det knappt två miljoner invånare.

redigera Klimat

Stockholm har ett tempererat klimat med fyra tydliga årstider och milda temperaturer året om.[6][7] Somrarna i Stockholm är oftast varma med medeltemperaturer på 20–23°C eller varmare dagtid och 11–13°C på natten. Vintrarna är oftast molniga och kalla med en medeltemperatur på -3°C. Dagstemperaturer på över 25°C inträffar i genomsnitt 16 gånger per år.

Genom sitt nordliga läge har Stockholm omkring 18 timmar långa dagar på somrarna men bara 6 timmar långa dagar på vintern.

Årsnederbörden i Stockholm är omkring 560 mm med 173 nederbördsdagar varav 16 snödagar. Dessutom har Stockholm över 1 800 soltimmar varje år.[8]

Den högsta uppmätta rekord temperaturen i Stockholm var 36°C 1811, på senare tid 35,4 grader under värmeböljan, första veckan i augusti 1975. Den lägsta -32°C 1814.källa behövs

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Stockholm:[9]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Högsta medeltemp. (°C) -1 -1 3 9 16 21 22 20 15 10 5 1
Lägsta medeltemp. (°C) -5 -5 -3 1 6 11 13 13 9 5 1 -3
Nederbörd (mm) 39 27 26 30 30 45 72 66 55 50 53 46

För åren 1991-2005 är det tydligt att medeltemperaturen har ökat jämfört med den tidigare mätserien (1961-1990). För Stockholmsområdets del ligger ökningen på närmare en grad celsius [7]. Under år 2006 uppmättes i januari en dygnsmedeltemperatur på -2,3 °C och under juli, 20,8 °C [10].

redigera Arkitektur

redigera Stadsplanering

Stockholms stadsplan har sedan 1600-talet genomgått ett antal större revisioner. Bland de problem som stadsplaneringen haft att behandla har funnits Sveavägens dragning, Slussen och Brunkebergsåsens delning av Norrmalm.

Flemings rutnätsplan, 1600-talet

Den ursprungliga rutnätsformade stadsplanen för de dessförinnan likt Gamla stan oplanerade Norrmalm och Södermalm skapades på 1600-talet under överståthållaren Clas Larsson Fleming.[11][12] Regleringen föranleddes av Stockholms hastiga expansion som säte för förvaltningen i det växande Östersjöväldet. År 1636 erhöll generalkvartermästaren Olof Hansson Örnehufvud regeringens uppdrag att göra "en dessein på gatorna så på malmarna som här i staden, tagandes dem så breda som han någonsin kan", och regleringen genomfördes under ett par decennier därefter.[13]

Tessins Sveavägsboulevard, 1700-talet

Redan på 1700-talet lade Nicodemus Tessin d.y. fram en stadsplan för att förlänga och bredda Sveavägen som en lång boulevard ända ner till Gustav Adolfs torg. Gustav III hade planer på att bygga ett gigantiskt Stora Haga slott i fonden av Sveavägen, förbunden av denna väg ända fram till Norrbro och Stockholms slott. Men Gustav III hann bli bragd om livet innan planerna verkställdes.

Under 1700-talet, eller frihetstiden, försköts stadens centrum alltmer till Norrmalm, där många av tidens ståtliga palats och institutionsbyggnader uppfördes.[14]

Lindhagens stadsplanekommission, 1800-talet

Lindhagens plan för Norrmalm och Kungsholmen i Stockholm år 1866

År 1866 lade en stadsplanekommission ledd av byggnadspolitikern Albert Lindhagen fram en generalplan för att ge stadsdelen luft, ljus och grönska. Lindhagen föreslog ett reglerat gatunät med rutnät och stora fyrkantiga kvarter, omgivet och genomkorsat av stora boulevarder, i stil med Haussmanns stora samtida förändringar av Paris. Däribland föreslog han en 70 meter bred Sveaväg i stil med Champs-Elysées från Brunnsviken ända fram till Gustav Adolfs torg, utan hänsyn till bebyggelse eller terräng, rätt över Adolf Fredriks kyrka, Hötorget och Brunkebergstorg.

Lindhagenplanen antogs av Stadsfullmäktige och genomfördes under 1870- och 1880-talen i en reviderad variant. Sveavägsavenyn blev till en 33 meter bred huvudgata, förskjuten åt öster för att lämna kyrkan i fred.[15][16]

1912 års stadsplan

På 1910-talet debatterades åter Sveavägens förlängning, utifrån Lindhagens planer. År 1912 antogs en stadsplan för att förlänga vägen, dock endast 18 meter bred fram till Hamngatan. Vid anslutningen till Hamngatan, det vill säga vid nuvarande Sergels torg skulle Sveavägen grena sig kring ett litet nybildat kvarter, kallat Guldklimpen. Denna dragning finns utritad i 1926 års Stockholmskarta utarbetad av kartograf Carl-Otto Krakau. Planen kom dock aldrig att realiseras.[17]

Norrmalmsregleringen, efterkrigstiden

Huvudartikel: Norrmalmsregleringen
"De fem trumpetstötarna", under uppförande 1964.
Foto: Lennart af Petersens

Efter debatter som pågått sedan slutet av 1920-talet fattade stadsfullmäktige 1945 på initiativ av borgarrådet Yngve Larsson det principiella beslutet om en omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm, som kom att kallas Norrmalmsregleringen. Planen realiserades under 1950-, 60- och 70-talen, och genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad underlättades.

Norrmalmsregleringen var den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia[18] och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har både kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands, och räknas som en av de större och mest genomgripande cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden, även inberäknat de städer som skadades svårt under kriget.[19]

Bilder

Clas Larsson Fleming (1592-1644)

Nicodemus Tessin d.y. (1654-1728)

Albert Lindhagen (1823-1887)

Yngve Larsson (1881-1977)

redigera Bebyggelse

Huvudartikel: Arkitektur i Stockholm
Riddarholmskyrkan, en av de äldsta byggnaderna i centrala Stockholm.

En av de äldsta bevarade byggnaden i Stockholms innerstad är Riddarholmskyrkan från slutet av 1200-talet.[20]. Den äldsta byggnaden i Stockholms kommun är Bromma kyrka som uppfördes på 1160-talet. Det medeltida slottet Tre Kronor förstördes i en brand 1697. Det uvarande Stockholms slott uppfördes i en blandning av romerskt palatsbarock och franskt renässans, det stod färdigt omkring 1750.[21]. Storkyrkan, som är domkyrka i Stockholms stift, ligger bredvid slottet och uppfördes ursprungligen på 1200-talet men har en barockexteriör från 1700-talet.

Redan på 1400-talet började staden växa utanför sina ursprungliga gränser. Under 1800-talet och industrialiseringen växte staden snabbt, med planering och arkitektur inspirerad av städer som Berlin och Wien. Än idag är troligen den nyklassisistiska stilen "berlinerstil" från slutet av 1800-talet den mest representerade arkitekturen inom tullarna. Den troligtvis mest kända byggnaden i staden, Stockholms stadshus skapades 1911-1923 av arkitekten Ragnar Östberg. Andra välkända arkitektoniska verk från denna tid är Stockholms stadsbibliotek och Skogskyrkogården, båda med Gunnar Asplund som arkitekt (för Skogskyrkogården även Sigurd Lewerentz).

Under 1930-talets funktionalistiska utveckling, som hade fått sitt genombrott i Sverige i samband med Stockholmsutställningen 1930, växte staden och stadsdelar som Hammarbyhöjden, Traneberg och Gärdet fram och modern infrastruktur skapades. Inom några få år i mitten av 1930-talet byggdes trafikapparaten Slussen, Bromma flygplats, Tranebergsbron och Västerbron.

På 1950-talet stod utvecklandet av förorterna inför en ny fas i samband med införandet av Stockholms tunnelbana. Moderna projekt som Vällingby och Farsta uppmärksammades även internationellt. Under 1960-talet fortsatte utbyggnaden i förorterna med massproducerade bostäder i stor skala i samband med det så kallade miljonprogrammet. Mellan förorterna sparades grönområden, oregelbundna bälten av skog och ängsmark. Ängarna omvandlades ofta till gräsmattor, genomkorsade av asfaltstråk till tunnelbanestationer och köpcentra.

Även innerstaden (Nedre Norrmalm) omformades, Sergels Torg och Hötorgscity skapades under 1950- och 1960-talen efter långa och engagerade diskussioner sedan 1920-talet. Omdaningen, där stora områden i Klarakvarteren revs, har kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands och blev bekant under namnet Norrmalmsregleringen.

redigera Ekonomi

Ericssons tidigare huvudkontor vid Telefonplan

Stockholm har under tidigare epoker varit en viktig sjöfarts- och industristad, men idag dominerar produktion av tjänster, t ex finanssektorn, och handel. Tjänstesektorn motsvarar omkring 85% av jobben i Stockholm. Tack vare att det inte finns någon tung industri i Stockholm är det en av världens renaste storstäder.

Det senaste decenniet har ett antal högteknologiska jobb skapats. Stora arbetsgivare inkluderar IBM, Ericsson och Electrolux. Ett av världens ledande IT-centrum finns i Kista i norra Stockholm.

Stockholm är också Sveriges finansiella centrum. Stora svenska banker, som Föreningssparbanken, Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken, har sina huvudkontor i Stockholm, precis som stora försäkringsbolag som Skandia och TryggHansa. I Stockholm finns också Sveriges huvudsakliga börs, Stockholmsbörsen. Vidare finns omkring 45 % av Sveriges företag med mer än 200 anställda i Stockholm.[22]

Under de senare åren har turism spelat en stor roll i stadens ekonomi. Mellan 1991 och 2004 ökade antalet övernattningar från 4 till 7,7 miljoner.[23]

De största företagen efter antalet anställda är: (2007)[24]

redigera Kultur

Kulturhuset och glasobelisken
Huvudartikel: Kultur i Stockholm

Stockholm är en stor stad med ett aktivt kulturliv och eftersom det är en huvudstad finns där många nationella kulturinstitutioner. Kulturhuset i Stockholm anses vara Sveriges största kulturhus. Kulturhuset ligger i Sergels torg i Centrala Stockholm. Tre av UNESCO:s världsarv, Drottningholms slott och Birka (båda i Ekerö kommun), samt Skogskyrkogården (Stockholms kommun), ligger i Stockholmsområdet. En av Stockholms största turistattraktion är högvakten som bedrivs vid Stockholms och Drottningholms slott.

Gamla stan är en av de äldsta delarna av Stockholm. Den ligger på ön Stadsholmen, och där finns ett medeltida gatunät, med två huvudgator (Österlånggatan och Västerlånggatan) och många små gränder som löper ned mot vattnet. I Gamla stan ligger bland annat Tyska kyrkan, Storkyrkan och Riddarhuset. Sigtuna grundades cirka 980 e.Kr och anses vara den första svenska staden.

1998 var Stockholms kommun europeisk kulturhuvudstad.

redigera Litteratur

Skalden Carl Michael Bellman (1740–1795), författaren och dramatikern August Strindberg (1849 - 1912) och författaren Hjalmar Söderberg (1869-1941) är några som gjort staden till en del av sina verk. Även barnboksförfattaren Astrid Lindgren (1907-2002), som hade sitt ursprung i Vimmerby i Småland, var bosatt i Stockholm under hela sitt liv som författare, och flera av hennes böcker utspelar sig här. Författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) skrev Stad-serien, som skildrar Stockholm från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.

Några välkända litterära figurer som verkat i Stockholm är bland andra Movitz, Ture Sventon, Karlsson på taket, Martin Beck, Harry Friberg, Anderssonskans Kalle och Doktor Glas.

I Stockholms kommun finns skyltar utplacerade på några av de platser som skildrats i litteraturen.[25]

redigera Museer

På Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling.

Stockholm är en av världens mest museitäta städer, med omkring 70 museer, som besöks av mer än 9 miljoner personer varje år.

På Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling; 16 000 målningar och 30 000 konstföremål. Samlingen har sitt ursprung i Gustav Vasas tid och har sedan dess utvidgats med verk av konstnärer som Rembrandt och Antoine Watteau, såväl som stor del av svenskt konstarv med verk av Alexander Roslin, Anders Zorn, Johan Tobias Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. Som kuriosa kan nämnas att stora delar av samlingarna utgörs av plundringar av andra europeiska städer, från Sveriges tid som stormakt. Gratis entré, som de flesta av Stockholms statliga museer haft, avskaffades 2007. Stockholms stadsmuseum och Medeltidsmuseet förblir dock avgiftsfria.

Stockholm har även världens första friluftsmuseum, Skansen invigt 1891 av Arthur Hazelius. På Vasamuseet visas Regalskeppet Vasa, världens enda 1600-talsgalleon från tiden.

redigera Teatrar

Dramaten är en av Stockholms många teatrar.

Stockholm har många teatrar, som Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) och Kungliga Operan. Några andra teatrar i Stockholm är Stockholms stadsteater, Teater Galeasen, Folkoperan, Moderna dansteatern, Göta Lejon, Södra teatern, Chinateatern, Vasateatern och Oscarsteatern.

redigera Konst

Stockholm har flera framstående konstmuseer, bland annat Moderna Museet och Nationalmuseum. Det finns också flera utställningshallar för nutida konst, däribland Stockholms Konsthall och Färgfabriken.

redigera Film

Stockholms filmfestival arrangeras varje höst sedan 1990, grundad av bland andra Ignas Scheynius. Festivalen drivs av en ideell organisation med bidrag från Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Svenska filminstitutet. Tempo dokumentärfestival är Sveriges största festival för dokumentärfilm. Ett flertal mindre filmfestivaler arrangeras också i Stockholmsområdet, så som Vårrullen[26], Stockholms Judiska filmfestival Franska filmfestivalen[27] och Stockholm Queer Film Festival[28].

Biografutbudet sträcker sig från lilla Zita i Folkets Bios regi till stora biografanläggningar som SFs Filmstaden Sergel vid Hötorget och Heron City i Kungens kurva.

Film Stockholm[29] är ett regionalt resurscenter för film inom Stockholms läns landstings kulturförvaltning, med uppdrag från Svenska Filminstitutet.

redigera Musik

 Detta korta avsnitt behöver utökas.

Stockholm Jazz Festival är en av Sveriges äldsta festivaler och äger rum på Skeppsholmen i juli varje år [30]

redigera Nöjesliv

Stockholm har ett flertal barer, pubar och nattklubbar. Även ett kasino finns, Casino Cosmopol. De största nöjesdistrikten ligger kring Stureplan och Götgatan.

redigera Sport

Stockholms Olympiastadion
Stockholm Globe Arena

De största publiksporterna i Stockholm är fotboll och ishockey. De största idrottsklubbarna är AIK, Djurgårdens IF och Hammarby IF.

Stockholm var värd för Olympiska sommarspelen 1912. Stockholms Olympiastadion, som byggdes för det ändamålet, har sedan dess använts för åtskilliga sporttävlingar, huvudsakligen fotboll och friidrott. Stadion var AIK:s hemmaarena 1912-1936 och är sedan 1936 hemmaarena för Djurgårdens IF.

Av de Nordiska spelen, föregångaren till de olympiska vinterspelen, hölls alla utom ett i Stockholm.

Globen, (internationellt kallad: Stockholm Globe Arena), är en arena belägen i Globenområdet i stadsdelen Johanneshov i Stockholm. Den invigdes den 19 februari 1989 och är världens största sfäriska byggnad. I arenan hålls vid sidan om olika idrottsevenemang även konserter och upptädanden.

Årliga evenemang

redigera Årliga evenemang

  • Stockholm Pride är det största pride-evenemanget i de nordiska länderna och äger rum sista veckan i juli varje år. Stockholm Pride avslutas alltid med parad och 2007 gick 50 000 i festivaltåget och omkring 500 000 tittade på [32]
  • Smaka på Stockholm är ett årligt återkommande inträdesfritt evenemang i Kungsträdgården. Det äger rum 1 - 6 juni varje år och är Sveriges i särklass största måltidsevenemang riktat mot allmänheten med 3,6 miljoner besökare sedan starten 1991[33]
  • Stockholm Jazz Festival
  • Stockholms filmfestival

redigera Dialekter

Huvudartikel: Stockholmska

De dialekter, sociolekter och etnolekter som talats i Stockholmsområdet har skiftat kraftigt. Ekensnacket var utbrett under 1900-talet, och i dag är förortssvenskan vanlig i förorterna.

redigera Utbildning

Huvudartikel: Utbildning i Stockholm

I Stockholm finns det flera universitet och högskolor, t ex Danshögskolan, Dramatiska Institutet, Försvarshögskolan, Handelshögskolan, Södertörns högskola, Karolinska Institutet, Kungliga Musikhögskolan, Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms Universitet. [34]

redigera Kommunikationer

Huvudartikel: Kommunikationer i Stockholm

Stockholm inklusive Arlanda flygplats är Sveriges största knutpunkt för person- och posttransporter.

redigera Vägnät

Södra Länken tunnel
Huvudartikel: Vägtrafik i Stockholm

Stockholm är Sveriges största och mest trafikerade stad. Europavägarna E4, E18 och E20 möts i Stockholm. Olika lösningar för Stockholms ringled debatterats sedan 1930-talet, och utbyggnadsprojekt pågår alltjämt. Som en följd av efterkrigstidens stora citysaneringsprojekt Norrmalmsregleringen så är Stockholms city jämförelsevis tillgänglig även för vägtrafik. 2007 införde Stockholm som den första och enda staden i Sverige trängselskatt i innerstaden.

redigera Sjöfart

Landstinget har huvudansvaret för året-runt-trafiken i Stockholms skärgård (från Arholma till Landsort) genom det helägda bolaget Waxholmsbolaget.
Rederiet har delvis egna fartyg men köper även in tjänster från lokala rederier. Det är sedan 1994 beställare av skärgårdstrafiken och driver inte några fartyg, inte ens sina egna.

Dessutom finns det många nöjes- och charterrederier, det mest kända är det så kallade Strömma Kanalbolaget.

Stockholm är en betydelsefull hamnstad i Östersjön med regelbunden båttrafik till de länder som ligger på andra sidan Östersjön. Det går dagligen färjor till Tallinn, Helsingfors, Åbo och Mariehamn.

redigera Järnväg

Stockholm genomkorsas av flera järnvägar. Stockholms central är landets största järnvägsknutpunkt. Härifrån utgår persontågen på Ostkustbanan, Mälarbanan, Västra stambanan, Södra stambanan, Svealandsbanan och Nynäsbanan.

Godstrafiken till och från Stockholm är omfattande. De stora knutpunkterna är Älvsjö och Tomteboda. Från Tomteboda utgår även godsbanan Värtabanan.

Stockholms central

Stockholms Centralstation är centrum för den tyngsta tågtrafiken i landet och 80 procent av alla rikståg passerar någon gång under sin färd Stockholm C. Det går många regionala tåg från Stockholm och området som har kontakt med dessa tåg har med åren ökat. Tågen går bland annat till Uppsala och Eskilstuna men även så långt som till Gävle, Arboga och Linköping. Det går också tåg på längre sträckor och bland dessa utgörs de snabbaste och tätaste förbindelserna av X2000-tåg. Dessa tåg går bland annat till Köpenhamn och Göteborg. Nattåg med sovvagnar går till övre Norrland, Skåne och Oslo.

Stommen i den regionala tågtrafiken utgörs av Stockholms pendeltåg. Dessa utgår från Stockholms centralstation och går till Bålsta, Märsta, Södertälje och Nynäshamn. På dessa linjer finns viktiga pendeltågsstationer som t ex Upplands Väsby, Västerhaninge och Älvsjö. Stockholms Centralstation har under lång tid varit överbelastad, till stor del på grund av pendeltågen. Nu pågår projekt för att minska trycket på centralstationen. Ett av dessa är att bygga en egen centralstation (kallad City) för pendeltågen. Detta projekt kallas i allmänhet för Citybanan och målet med den är att ge pendeltågen en delvis egen sträckning genom innerstaden, helt fri från det övriga järnvägsnätet.

Den södra infarten till Stockholms central, som trafikeras av cirka 600 tåg varje dygn, innebär en flaskhals i det svenska järnvägsnätet. Den har endast sex spår. I rusningstrafik samsas både fjärrtåg, regionaltåg, pendeltåg och godståg på dessa spår. Spårbristen gör att risken för störningar är stor och de kan sprida sig över hela det nationella järnvägsnätet. Denna järnvägssträcka har pga dessa omständigheter fått öknamnet "getingmidjan". För att avlasta dagens sex spår finns planer på att helt separera pendeltågstrafiken från annan järnvägstrafik genom delar av Stockholms innerstad. För att åstadkomma detta finns det långtgångna planer på att bygga en helt ny järnväg i tunnel, den så kallade Citybanan.

De två mindre järnvägarna Roslagsbanan och Saltsjöbanan trafikeras av lokaltåg. De utgår från Stockholms östra respektive Slussen.

redigera Flygtrafik

Arlanda flygplats, terminal 5

I Stockholm finns Bromma flygplats i Stockholms kommun och Arlanda flygplats i Sigtuna kommun.

Även Stockholm Skavsta flygplats i Nyköping fungerar som flygplats åt många resenärer till och från Stockholm, trots att den ligger i Södermanlands län. Flera lågprisflygbolag, bland dem Ryanair, trafikerar den flygplatsen.

Stockholm-Bromma flygplats invigdes 1936 och ligger i kommunens västra del. Dess betydelse har minskat från 1960-talet, men har de senaste åren fått en ny renässans med ett växande antal utrikesdestinationer. Det buller som flygplatsen ger upphov till har skapat en opinion som under de senaste decennierna har krävt att flygplatsen skall läggas ned. Stockholms kommun äger marken, och har avtalat med luftfartsverket att myndigheten har rätt att disponera marken fram till 31 december 2038[35].

redigera Kollektivtrafik

Huvudartikel: Kollektivtrafik i Stockholms län

Stockholms kollektivtrafik består av pendeltåg, tunnelbana, lokaltåg, spårvagn, buss, och skärgårdsbåt. Den landstingsägda trafikhuvudmannen AB Storstockholms Lokaltrafik ansvar för trafiken till lands det likaledes landstingsägda Waxholms Ångfartygs AB ansvarar för sjötrafiken. Båda förtagen anlitar entreprenörer för trafiktjänsterna.

Snabbtrafiken till och från flygplatserna hanteras separat dock, med Flygbussarna som tillhandahåller buss, och Arlanda Express snabbtåg.

redigera Media

I Stockholm har många stora medier sina huvudkontor.

redigera Tidningar

I staden bedriver morgontidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen sin verksamhet. Det finns också gratistidningar så som Metro och Stockholm City.

redigera Radio

Huvudartikel: Radiokanaler i Stockholms län
 Detta korta avsnitt behöver utökas.

redigera TV

Sveriges största TV-koncern TV4-Gruppen har sin bas i Stockholm. Sveriges Television har också sitt huvudkontor i Stockholm. Även de andra stora TV-koncernerna MTG (bl.a. TV3, TV6, och TV8), ProSieben.Sat.1 Media (bl.a. Kanal 5 och Kanal 9) har sin bas i Stockholm.

Den lokala -tv-kanalen Kanal lokal bevakar specifikt vad som händer i huvudstaden. TV4 och Sveriges television har båda redaktioner som sänder lokala nyhetsprogram över Stockholm med omnejd.

redigera Vänorter

Huddinge kommun

Se Huddinge#Vänorter

Nacka kommun

Nacka kommun har sju vänorter; Keila i Estland, Jelgava i Lettland, Gliwice i Polen, Pyttis i Finland, Santa Rosa del Penon i Nicuragua, Greenwich i USA samt Adalar i Turkiet.

Sollentuna kommun

Sollentuna kommun har fyra vänorter; Hvidovre i Danmark, Tusby i Finland, Oppegård i Norge samt Saue i Estland.

Solna kommun

Solna kommun har fyra vänorter; Gladsaxe i Danmark, Ski i Norge, Pirkkala i Finland och Valmiera i Lettland. Staden har även samarbetsavtal med Kalamaria i Grekland och med Warszawa-Bemowo i Polen. Ett systerstadsförbund finns med Burbank i USA.

Stockholms kommun

Stockholms kommuns nuvarande (2007) policy är att betrakta alla utländska huvudstäder som vänorter, men att inte teckna avtal om detta. Undantag utgörs av tidigare ingångna avtal och städer inom EU.[36]

Sundbybergs kommun

Sundbybergs kommun har fyra vänorter; Aluksne i Lettland, Kyrkslätt i Finland, Sankt Veit i Österrike samt Haringey i Storbritannien.

Tyresö kommun

Tyresö kommun har fyra vänorter; Borgå i Finland, Cesis i Lettland, Savigny-le-Temple i Frankrike samt Wejherowo i Polen.

Täby kommun

Täby kommun har fem vänorter; Rödovre i Danmark, Lörenskog i Norge, Träskända i Finland, Viimsi i Estland samt Reinbek i Tyskland.

redigera Se även

redigera Källor

redigera Noter

  1. ^ a b c Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2008 och befolkningsförändringar första halvåret 2008
  2. ^ Näringslivet i siffror Stockholm Business Region
  3. ^ Geografin i statistiken - Regionala indelningar i Sverige. sid 24; 14 oktober 2007.
  4. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 295
  5. ^ Dagsavisen: Stockholm forarger. 16 mars 2006.
  6. ^ Landskapsklimat. SMHI.
  7. ^ a b Sveriges klimat. SMHI.
  8. ^ Årets väder 2007 (PDF). SMHI (5 mars 2008). Läst 6 mars 2008.
  9. ^ World Weather Information Service
  10. ^ Nordisk statistisk årsbok
  11. ^ Larsson 1960, s. 3.
  12. ^ Clas Larsson Fleming, läst 10 mars 2008.
  13. ^ Persson m fl 1975
  14. ^ Stockholms historia, läst 15 april 2008
  15. ^ Larsson 1960, s. 3 ff och fig 14, samt Albert Lindhagen, läst 9 mars 2008
  16. ^ Se vidare Selling 1970
  17. ^ Larsson 1960, s. 4.
  18. ^ Hellspong 1999, s 22
  19. ^ Rudberg 1989, s. 146.
  20. ^ Statens fastighetsverk - Riddarholmskyrkan.
  21. ^ Bedoire 1977, sida 71
  22. ^ Näringslivet i siffror
  23. ^ Besöksnäring
  24. ^ [1]
  25. ^ Stockholms stadsbibliotek - Litterära skyltar
  26. ^ [2]
  27. ^ [3]
  28. ^ [4]
  29. ^ [5]
  30. ^ Stockholm Jazz Festival
  31. ^ Gegalan.se
  32. ^ Stockholm Pride
  33. ^ [6]
  34. ^ Jämför en:Education in Stockholm
  35. ^ LFV - ”Ansvarsfullt bevara Stockholm-Bromma Airport”
  36. ^ Stockholms stad, Internationell strategi

redigera Tryckta källor

redigera Externa länkar

  • Se även ordet "Stockholm" på svenskspråkiga Wiktionary.
  • Wikimedia Commons har media som rör Stockholm.
  • Stockholmskällan har bland annat fotografier, ritningar, filmer och gamla dokument som berättar om Stockholms kommun och stockholmare i olika tider.
  • Stockholmtown.com, Stockholms officiella besöksguide


Huvudstäder i Europa

Amsterdam | Andorra la Vella | Ankara1 | Aten | Baku2 |