Stockholms kommun.html



Den här artikeln handlar om kommunen Stockholm. För tätorten, se Stockholm (tätort). För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser). Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Stockholmsportalen.

Stockholms kommun
Län	Stockholms län
Landskap	Uppland och Södermanland
Domsaga	Stockholms domsaga (Innerstaden), Solna domsaga (Västerort) och Södertörns domsaga(Söderort)
Centralort	Stockholm
Areal  • Totalareal  • Landareal  • Vattenareal	252:a av 290 209,12 km² 188,06 km² 21,06 km²
Folkmängd  • Totalt	1:a av 290 802 611 invånare
Befolkningstäthet  • Totalt	1:a av 290 4 267,8 invånare/km²
Kommunkod	0180
Webbplats	www.stockholm.se
	Befolknings- och arealfakta från SCB 30 juni 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]

Georg Biurmans "Charta Öfwer Stockholm" från år 1750 eller 1751

Stockholms kommun (även Stockholms stad) är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm, som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.

Kommunen ligger i landskapen Uppland och Södermanland. Den utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

redigera Administrativ historik

Den 1 januari 1863 infördes kommuner i modern mening i Sverige i och med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Av de ca 2 500 kommuner som då inrättades var 89 städer. Stockholm fick då sin första stadsfullmäktigeförsamling. Då bestod Stockholms stad ungefärligen av nuvarande Innerstaden. Dock inkorporerades Kungliga Djurgården i Stockholm först 1868. Det finns däremot ingen uppgift att Djurgården dessförinnan skulle ha tillhört någon annan kommun eller själv utgjort en sådan. Således kan Djurgården ha utgjort ett kommunfritt område, möjligen Sveriges enda.

Eftersom Stockholm var en storstad i vardande och utomgränsbebyggelse hade växt upp utanför tullarna utreddes frågan om en inkorporering av utanför staden liggande kommuner eller kommundelar såsom Bromma, Brännkyrka, Solna, Nacka m.fl. Detta ledde till att Brännkyrka kommun med Liljeholmens municipalsamhälle införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913. Tre år senare var det dags för Bromma kommun med Mariehälls municipalsamhälle att ta steget in i Stockholm. När det gäller övriga föreslagna socknar fanns det många problem och något övertagande från Stockholms sida blev inte genomfört. Först efter andra världskriget utökades Stockholms område genom att större delen av Spånga kommun med municipalsamhällena Bromsten, Flysta och Solhem samt Hässelby Villastads köping införlivades. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby (från Nacka 1930), Skärholmen (från Huddinge 1963) samt Hansta (från Sollentuna omkring 1980).

Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.

redigera Kommun eller stad?

Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.

På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för det officiella Stockholms kommun i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel juridik, måste dock den officiella benämningen Stockholms kommun, vilket också är namnet på valkretsen, användas.

redigera Stadsvapnet

Huvudartikel: Stockholms stadsvapen

Stockholms stadsvapen är beskrivet enligt följande blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld. Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholm i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron S:t Erik. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t först år 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i PRV år 1974. Bilden intill är en tolkning av blasoneringen.

redigera Indelningar

Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande områden.

Ur statistiksynpunkt används på högsta nivån begreppen Inre staden och Ytterstaden. I mer dagligt bruk används istället för Inre staden namnet Innerstaden och istället för Ytterstaden dess delar Västerort och Söderort.

Huvudområdena är sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa.

För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna istället grupperade i 14 stadsdelnämndsområden, varav sex i Söderort och fyra vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11–13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.

För samtliga dessa områden framställs statistik om bl a befolkning. För de allmänna valen är kommunen också indelad i valkretsar och valdistrikt.

Svenska kyrkans församlingar fyller också en funktion i detta hänseende. Kommunens område utgör 28 församlingar (de icke-territoriella oräknade). I Innerstaden består i allmänhet en stadsdel av flera församlingar, medan i Söderort och Västerort en församling normalt består av flera stadsdelar.

Bland tidigare indelningenheter kan nämnas de s k rotarna som fanns mellan 1879 och 1926. Det fanns 36 rotar det sista året, varefter de helt ersattes av stadsdelar.

Det finns även en del "informella områden". Dessa uppfattas ofta som stadsdelar utan att vara det. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden eller Örnsberg.

redigera Valkretsar

För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets kallad "Stockholms kommun". Denna valkrets har 27 fasta mandat.

Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms läns landstingsfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:

1. Södermalm–Enskede
2. Bromma–Kungsholmen
3. Norrmalm–Östermalm
4. Östra Söderort
5. Västra Söderort
6. Yttre Västerort

Centralbron med Riddarholmen i bakgrunden

redigera Geografi

Huvudartikel: Stockholms kommuns geografi

Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras t.ex. två andra kommuner innan man åter är i Stockholm. Hela området ingår dock i tätorten Stockholm.

redigera Demografi

Kommunens folkmängd uppgick till 765 044 den 31 december 2004. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I Innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39,8 år (38,1 för män och 41,4 för kvinnor).

40,5% av befolkningen är mellan 20–44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979), följt av Hägerstens församling (49 075) och Farsta församling (45 671).

Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).

redigera Befolkningsutveckling

redigera Sevärdheter

• Stockholms slott
• Stockholms stadshus
• Gamla stan
• Kista Galleria
• Fjällgatan
• Djurgården
• Riksdagshuset
• Stockholms museer
• Sergels torg
• Gröna Lund
• Kaknästornet
• Skansen
• Globen

redigera Politik

Huvudartikel: Stockholms politik

Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.

Sten Nordin är stadens ledande politiker och bär titeln finansborgarråd.

redigera Vänorter

Stockholms stads nuvarande (2007) policy är att betrakta alla utländska huvudstäder som vänorter, men att inte teckna avtal om detta. Undantag utgörs av tidigare ingångna avtal och städer inom EU.^[2]

redigera Se även

• Stockholm
• Storstockholm
• Stockholms läns landsting
• Stockholms Stads bostadsförmedling AB

redigera Externa länkar

• Stockholms kommun
• Om länens indelning i kommuner

redigera Referenser

1. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2008 och befolkningsförändringar första halvåret 2008. Statistiska centralbyrån (8 augusti 2008). Läst 22 september 2008.
2. ^ Stockholms stad, Internationell strategi