Sveriges regering.html



Sveriges regering, före 1975 officiellt Kungl. Maj:t, Konungen i statsrådet eller statsrådet; är Sveriges högsta verkställande myndighet och består av kollektivet av samtliga statsråd under ledning av statsministern. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagsmajoritetens stöd i viktiga frågor (se parlamentarism).

redigera Statsförvaltningen

Statsförvaltningen fungerar som regeringens förlängda arm, som hjälper regeringen att verkställa de beslut som fattats av riksdagen. Statsförvaltningen har tre olika nivåer, central nivå, regional nivå och lokal nivå. Den centrala nivån täcker hela riket och består av regeringskansliets tio departement och de verk som arbetar under departementen, till exempel skolverk (under utbildningsdepartementet). Den regionala nivån finns i varje län i form av länsstyrelsen, som styrs av en styrelse vars ordförande är landshövdingen, som regeringen utser. Det finns 21 län och därför 21 länsstyrelser. Länsstyrelsens uppgift är att agera som regeringens förlängda arm, dvs. som regeringens hjälpmedel till att verkställa beslut av riksdagen.

redigera Detta beslutar regeringen bland annat om

• Rikets indelning i län, kommuner och domsagor
• Införandet av de lagar som riksdagen har beslutat skall införas
• Ofta särskilda tillämpningsregler avseende olika lagar
• Utnämningar av landshövdingar, generaldirektörer för statliga myndigheter m.m.
• Regeringen har rätt enligt Regeringsformen att benåda någon eller mildra straff. Även Örebro Tingsrätt har rätt att mildra fängelsestraff.

redigera Tillsättning av regering

Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Statsråden utses av statsministern. Vid koalitionsregering är det dock i praktiken respektive partis partiledare som utser partiets statsråd. Riksdagen kan avsätta regeringen genom en misstroendeförklaring mot statsministern eller avsätta ett enskilt statsråd genom misstroendeförklaring mot detta statsråd.

Om regeringen består av ett eller flera partier som tillsammans har 175 eller fler riksdagsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Sveriges riksdag, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti, ett så kallat stödparti.

Vart fjärde år sker ett nytt riksdagsval. Om det parlamentariska läget efter valet är oförändrat, kan regeringen enligt gällande praxis sitta kvar utan att talmannen uppdras att pröva andra regeringsalternativ. Skulle regeringen med eventuella stödpartier däremot inte längre ha majoritet i riksdagen, avgår statsministern normalt självmant. Regeringen kan själv utlysa extra riksdagsval mellan de ordinarie valen.

Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering. Senast Sverige hade en så kallad samlingsregering var under Andra världskriget.

Om en sittande regering avgår, sitter den ändå kvar under en övergångsperiod som expeditionsregering till dess att en ny regering tillträder.

redigera Nuvarande regering

Se även: Regeringen Reinfeldt

redigera Statsrådsberedningen

• Fredrik Reinfeldt (m), statsminister (regeringschef)
• Cecilia Malmström (fp), EU-minister

redigera Justitiedepartementet

• Beatrice Ask (m), justitieminister (departementschef)
• Tobias Billström (m), migrationsminister

redigera Utrikesdepartementet

• Carl Bildt (m), utrikesminister (departementschef)
• Ewa Björling (m), handelsminister
• Gunilla Carlsson (m), biståndsminister

redigera Försvarsdepartementet

• Sten Tolgfors (m), försvarsminister (departementschef)

redigera Socialdepartementet

• Göran Hägglund (kd), socialminister (departementschef)
• Maria Larsson (kd), folkhälso- och socialtjänstminister
• Cristina Husmark Pehrsson (m), socialförsäkringsminister

redigera Finansdepartementet

• Anders Borg (m), finansminister (departementschef)
• Mats Odell (kd), kommun- bostad -och finansmarknadsminister

redigera Utbildningsdepartementet

• Jan Björklund (fp), utbildningsminister, skolminister (departementschef)
• Lars Leijonborg (fp), högskole- och forskningsminister

redigera Arbetsmarknadsdepartementet

• Sven-Otto Littorin (m), arbetsmarknadsminister (departementschef)

redigera Jordbruksdepartementet

• Eskil Erlandsson (c), jordbruksminister (departementschef)

redigera Kulturdepartementet

• Lena Adelsohn Liljeroth (m), kulturminister (departementschef)

redigera Miljödepartementet

• Andreas Carlgren (c), miljöminister (departementschef)

redigera Näringsdepartementet

• Maud Olofsson (c), näringsminister och ställföreträdande statsminister (departementschef)
• Åsa Torstensson (c), infrastrukturminister

redigera Integrations- och jämställdhetsdepartementet

• Nyamko Sabuni (fp), integrations- och jämställdhetsminister (departementschef)

redigera Sveriges regeringar sedan representationsreformen 1866

En eller flera användare anser att Statsrådet#Statsrådet enligt 1809 års regeringsform bör infogas i denna artikel. (Diskussion)

Fram till år 1876 var konungen inte bara statschef utan i princip även regeringschef. Regeringarna (statsråden) skiftade även på den tiden.

Här listas de regeringar som Sverige har haft sedan statsministerposten infördes 1876 och statsministern formellt blev regeringsschef.

Vid koalitionsregering anger färgkoden statsministerns partitillhörighet.

Noter:

redigera Svenska statsråd

redigera De fem med längst ämbetsperiod

redigera De fem med kortast ämbetsperiod

redigera Äldst och yngst vid tillträde

redigera Se även

• Regeringen Reinfeldt
• Lista över Sveriges statsministrar

redigera Externa länkar

• Regeringens webbplats
• Sveriges regeringar under 1900-talet