Traneberg.html |
| | | ca | | | de | | | en | | | es | | | fr | | | it | | | nl | | | no | | | pl | | | pt | | | ru | | | ro | | | fi | | | sv | | | tr | | | vo | | |
| |  |
Traneberg är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun och ingår i Bromma stadsdelsområde. Stadsdelen har ca 6 800 invånare.
Innehåll |
redigera Historia
Området tillhörde en gång Ulvsunda slott. Söder om bostadsområdet Minneberg låg ett torp där krögaren Bengt Trana drev värdshuset "Traneberg" på 1700-talet, vilket antagligen gett stadsdelen dess namn. Torpet revs 1937 då Svartviksvägen drogs fram. Inom stadsdelen finns två äldre gårdar; Tranebergs gård som fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad i början av 1800-talet och Johannelunds gård från slutet av 1700-talet.
redigera Stadsplanen
Området köptes 1904 av staden och Traneberg byggdes mellan 1934 och 1940. Förslaget till stadsplan för Traneberg gjordes av stadsplanekontorets egen arkitek Thure Bergentz med funtionalistiska stadsplaneideal som förebild. Hur sådana områden och bostäder kunde gestaltas, visades redan på Stockholmsutställningen 1930 med Tysklands moderna bostadsbyggandet som förebild. Stadsplanen antogs 1932 och omfattade den centrala och södra delen av smalhusområdet. Övriga delar planerades mellan 1934 och 1937. Axel Dahlberg (1882-1967) var fastighetsdirektör i Stockholm under åren 1933 till 1945 och han räknas som drivande kraft bakom projektet.
redigera Barnrikehusen
Traneberg är ett exempel för de första så kallade barnrikehusen som uppfördes i Stockholm, ett annat område var Hammarbyhöjden. Den statliga bostadspolitiken inleddes 1935 med ett särskild stöd till bostäder till “mindre bemedlade barnrika familjer”. Detta var en direkt reaktion på Alva och Gunnar Myrdals debattbok "Kris i befolkningsfrågan" från 1934, där bland annat bättre bostäder föreslogs. Barnen som flyttade in i dessa barnrikehusen kallades även ”Myrdalingarna”.
Dessa barnrikehus, eller smalhus, som de också kallas, var nio till tio meter djupa trevåningshus med två lägenheter per trapplan. Lägenheterna var projekterade i enlighet med lånebestämmelsernas minimistandard och bestod huvudsakligen av två rum och kök. Med dagens mått var lägenheterna mycket små, mellan 45 - 50 m2, men för dåtidens anspråk var de välutrustade. Alla hus hade centralvärme, alla bostäder hade ett eget badrum med WC och rinnande kall och varmt vatten, ett komplett utrustat kök samt balkong. Stora fönster släppte in ljus och luft, i tappuppgången fanns ett sopnedkast och på gården en lekplats i det gröna.
redigera Traneberg idag
På 1980-talet renoverades och upprustades området, återigen med stadliga subventioner. Lägenheterna ansågs nu för små och köken motsvarade inte dagens bostadsstandard. Många lägenheter slogs ihop till större enheter och kök och badrum byggdes om till dagens standard. En del fastigheter utrustades även med hiss.
Här finns Alviks tunnelbanestation samt Nockebybanans och Tvärbanans ändstationer.
redigera Litteratur och källa
- Stockholms byggnader, Prisma, 1977
- Stockholmhem 1937-1987, Stockholmshem