Wikipedia:Faktafrågor.html



Här kan du ställa frågor om vad som helst, till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz? Wikipedianer, de flesta glada amatörer, kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Ofta kommer svar inom några dagar, men ibland dyker nya svar upp efter en månad eller mer. Observera att Wikipedia:Faktafrågor inte är avsett för att någon ska fuska på läxor, tävlingar eller andra uppgifter. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade. Gamla frågor finns i arkivet.

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än cirka en månad flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv/2008.

redigera flygplan

vad skulle hända om ett flygplan inte stannade på sin marschhöjd utan bara fortsatte att lyfta ut i rymden, och av vilken anledning kan ett flygplan inte flygas i rymden?—osignerat inlägg av 83.250.161.15 (diskussion • bidrag) 14 oktober 2008 kl. 20.56 (CET)

För ett vanligt flygplan finns det minst två skäl för varför detta inte går. 1) Lyftkraften hos ett flygplan kommer från att luft strömmar över vingarna, men med lite olika hastighet, och att det uppstår en tryckskillnad mellan vingarnas över- och undersida som så att säga håller planet uppe. På högre höjder, med lägre lufttryck, blir lyftkraften mindre. Kombinationen av vingarnas utformning, motorstyrkan, flygplanets vikt m.m. avgör hur högt man kommer - ju högre höjd desto mer extrema konstruktioner och därför ser exempelvis en SR-71 Blackbird mer udda ut än ett trafikflygplan som Boeing 747. (Och en helikopter, som kan stå stilla i luften, har en helt annat konstruktion än ett flygplan med vingar.) 2) Jetmotorn i ett vanligt flygplan behöver luft (eller rättare sagt syre) för att fungera. Ju högre upp, desto mindre luft kvar. Höjden ställer således problem för både lyftkraften och farten framåt. Om man försöker kommer endera flygplanet att hamna i stall eller motorn att stanna, och sedan tar gravitationen över istället. Därför har en rymdraket också en helt annan konstruktion än ett flygplan - framdrivningen sker med reaktionskraft och bränslet kräver inte att syre från luften tillförs. Se också flykthastighet, som inga flygplan är konstruerade för att nå upp i. Tomas e 14 oktober 2008 kl. 21.18 (CEST)

Litet förtydligande: det som genererar lyftet hos ett flygplan är att vingen riktar om den luftström som passerar runt den och vingen utsätts då för en motriktad kraft, se flygplan#Så flyger det och NASA:s förklaring (på engelska). Om man pratar för mycket om olika hastigheter som genererar tryckskillnader finns risken att man hamnar i felaktig teori, se NASA:s sida om detta. Detta förändrar dock inte det faktum att flygplansvingar genererar mindre "lyft" om luften är tunnare.--Kruosio 15 oktober 2008 kl. 21.35 (CEST)

För säkerhets skull tillägger jag att orsaken till att man behöver tillföra kraft är Jordens gravitation, tyngdkraften. Ett flygplan som inte har kommit upp i flykthastigheten och inte får mer kraft skulle falla till marken på samma sätt som en sten du kastar inte fortsätter ut i rymden, utan faller ner. Jörgen B 18 oktober 2008 kl. 19.27 (CEST)

redigera Laholms borgmästare.

Vilka år var Axel Malmqvist Laholms borgmästare? Entheta 15 oktober 2008 kl. 17.12 (CEST)

1925-1948 enligt [1]. Hm, då var han bara 30 år, men det kanske kan stämma. Entheta 15 oktober 2008 kl. 17.19 (CEST)

Svensk Uppslagsbok (2:a uppl.) skriver 1926-1948 i sin artikel "Laholm". Var hittade du uppgiften 1932-1948 (som just nu ligger i vår artikel Axel Malmquist)? Jag föreslår att vi tar SU:s "1926" som startår i brist på säkrare uppgifter, om du inte tror att den källan du hittade "1932" i är bättre.

För övrigt påstås såvitt jag förstår i Borgmästarens ande svävar... att hans sommarspel inte direkt var lokalkrönikor utan mer behandlade "kungar, drottningar och presidenter". M. v. h., Jörgen B 18 oktober 2008 kl. 19.18 (CEST)

Jag råkade nog skriva fel årtal när jag skrev artikeln, för den uppgift jag hade var 1925 ([2]). Men uppslagsboken bör vara tillförlitligare. Tack för att du rättade i artikeln. Entheta 29 oktober 2008 kl. 22.07 (CET)

redigera Fredstrakat

Heter det "en fredstrakat" eller "ett fredstrakat"?. en sökning på Google visar att så gott som alla skriver "ett fredstrakat". /Pralin 18 oktober 2008 kl. 22.22 (CEST)

Det borde vara "ett". /Poxnar 18 oktober 2008 kl. 22.29 (CEST)

Tack! /Pralin 18 oktober 2008 kl. 22.43 (CEST)

För det första menar du nog fredstraktat i stället för fredstrakat. Och för det andra anger SAOL utrumformen som standardvariant, men båda borde fungera. Själv är jag dock inte insatt i ämnet. --Andreas Rejbrand 18 oktober 2008 kl. 22.48 (CEST)

Så gott som alla? En sökning på "ett traktat" ger 961 träffar, medan en sökning på "en traktat" ger 24 300 träffar... För övrigt heter det enligt NE:s ordbok en traktat. torvindus • Et tu, Brute? 18 oktober 2008 kl. 23.52 (CEST)

Instämmer med Torvindus. SAOB angiver reale (d v s "en traktat") som huvudform med neutrum ("ett traktat") som undantag.Bonniers svenska ordbok angiver endast realevarianten. Personligen har jag aldrig tidigare sett neutrumvarianten "ett traktat" förrän i detta inlägg. /FredrikT 19 oktober 2008 kl. 00.32 (CEST)

Instämmer ej, en sökning på "fredstrakat" ger överhängande ett-resultet. /Pralin 19 oktober 2008 kl. 22.16 (CEST)

Det var underligt. Men stavar du det rätt - eller som ovan? Som Torvindus skriver heter det "en traktat" enligt SAOL och NE:s ordbok och det ger också fler träffar på Google då jag söker. -- Rex Sueciæ 19 oktober 2008 kl. 22.35 (CEST)

(redigeringskonflikt) Om du läst meddelandena ovan borde du insett att det inte finns något ord som heter fredstrakat! fredstrakat är en felstavning av fredstraktat. SAOL godkänner dock båda formerna av ordet (både utrum och neturum), men enligt Google är "en+fredstraktat"&btnG=Sök&meta= utrum (en) mycket vanligare än "ett+fredstraktat"&btnG=Sök&meta= neutrum (ett). --Andreas Rejbrand 19 oktober 2008 kl. 22.38 (CEST)

redigera Leksaker på vägen

Hej. Den här morgonen upptäckte jag plötsligt en lastpall på cykelvägen. Jag antar att det var en slags skateboardramp eller liknande, för att det står en annan "skateboardramp" alldeles bredvid denna. Den sistnämnda rampen (lastpallen) står i närheten av ett dike och den stör inte särskilt mycket, men jag anser personligen att den inte ska stå där heller. Men den nya "leksaken" stod mitt i vägen, och det var inte lätt att se den klockan sex på morgonen när solen ännu inte gått upp, trots cykelbelysning. Finns det någon lag mot att placera sina leksaker på cykelvägen/troatoaren, och vad heter i sådana fall denna? Eller får man placera ut sina leksaker vart som helst, oavsett om de utgör en stor fara för andra människor? Jag skulle gärna vilja prata med barnens föräldrar, men vill då komma med argument som de verkligen förstår. Med vänliga hälsningar/ Elin 20 oktober 2008 kl. 16.58 (CEST)

Varför inte fråga kommunen, som säkert sköter aktuell cykelväg? Tomas e 21 oktober 2008 kl. 10.29 (CEST)

Det finns säkert någon lag/förordning/föreskrift/rättslig praxis som man kan hänvisa till. Men är inte det bästa argumentet just att rampen står i vägen och utgör en potentiell fara för dem som cyklar? Folk i allmänhet brukar förstå sådana argument mer än ett påpekande om att "det är förbjudet". / B****n 21 oktober 2008 kl. 10.55 (CEST)

Problemet är att vi redan har kommenterat att det är en potentiell fara för deras föräldrar och de har ännu inte gjort något, och verkar inte heller bry sig över vad deras barn gör. Så hur ska man få dem att förstå? En cykelväg är definitivt ingen lekplats. Elin 21 oktober 2008 kl. 11.14 (CEST)

Framkallande av fara för annan. Thuresson 21 oktober 2008 kl. 11.21 (CEST)

Tack, jag ska bara nämna den lite fint i en konversation för att se om de reagerar. Elin 21 oktober 2008 kl. 11.54 (CEST)

redigera Vad kallas ett land där de styrande är helt korrupta

Jag hörde på radion för ett tag sedan att det finns en särskilt ord för ett sådant styre precis som det finns ord för demokrati dikatatur osv så ska det finnas en särskild benämning på ett total korrupt styre, vad är det? Jag kommer känna igen det när jag får just den benämning jag söker. —osignerat inlägg av Mn73 (diskussion • bidrag) 21 oktober 2008 kl. 17.58

Kleptokrati? /dcastor 21 oktober 2008 kl. 18.10 (CEST)

Det beror nog på i vilket avseende styret är korrupt; antagligen menar du menar en situation där man låtsas vara demokrati och rättsstat, men i praktiken är det i mycket liten utsträckning. Kleptokrati hörde jag i första hand i samband med Ryssland, och det gick väl ut på att en klick styrande berikar sig själva så länge de kunde. Annars kan det väl vara fråga om skendemokrati (val m.m. anordnas, men påverkar inte vilka som styr - t.ex. som i gamla DDR), oligokrati (fåtalsvälde), styre med nepotism (gynnande av släktingar), bananrepublik (efter nidbilden av gamla tiders styre i latinamerikanska länder), "failed state"... Tomas e 22 oktober 2008 kl. 00.00 (CEST)

Skurkstat förekommer ju ibland (men det är väl en vulgärterm, snarast att jämföra med journalistsvenska som "spritfest", "storbråk", "nöjesprofil" med mera)... Ztaffanb 22 oktober 2008 kl. 00.02 (CEST)

Fast jag uppfattar nog skurkstat (se där, en rödlänk för den hugade!) som något som appliceras på länder som skapar problem mer direkt för sin omgivning, genom stöd för internationell terrorism eller liknande, snarare än för sina egna medborgare. Det engelska originaluttrycket rogue state klingar dessutom lite mindre tramsigt än den svenska översättningen i mina öron. Tomas e 22 oktober 2008 kl. 10.42 (CEST)

Ser dock att det heter Schurkenstaat på tyska, så kanske var det inte enbart svenska journalistreflexer som skapade denna konstruktion... Fast nu har jag nog kommit bort från frågans ämne. Tomas e 22 oktober 2008 kl. 10.45 (CEST)

"Skurkstat" är inte alls en vulgärterm! Det kommer från Augustinus ord remota igitur justitia, quid sunt regna, nisi magna latrocinia. Det är alltså en term för en stat där inte rättvisa eller rättrådighet råder.//--IP 22 oktober 2008 kl. 16.51 (CEST)

Läge att lägga in Augustinus' mening i Lista över latinska ordspråk och talesätt ? Mvh / Mkh 22 oktober 2008 kl. 18.50 (CEST)

Jag betvivlar att någon enda som använder begreppet skurkstat idag gör det med hänvisning till Augustinus, för begreppet appliceras på stater som skapar problem för sin omgivning. Den som kan läsa engelska kan jämföra begreppen en:Rogue state och en:Pariah state. Tomas e 23 oktober 2008 kl. 16.12 (CEST)

Det ord jag sökte var Kleptokrati. tack

redigera Förälskelse

Vad är den fysiologiska orsaken till att man inte kan sova/äta mat när man är kär?

Kan man inte? Fysiologiska reaktioner torde emellertid i allmänhet vara orsakad av förändrade nivåer av signalsubstanser (neurotransmittorer) i hjärnan och hormoner i blodet. Själv är jag dock inte läkare och kan inte ge någon detaljerad förklaring. Nyckelord som "poppar upp" i hjärnan är dock serotonin och dopamin. --Andreas Rejbrand 22 oktober 2008 kl. 22.00 (CEST)

Jag tänker främst på oxytocin och vasopressin, men även jag är lekman på området. Det lär finnas några vårdvetare och molekylärbiologer i församlingen, men nu har jag glömt vad de har för användarnamn. Vivo _disk.^↔ 23 oktober 2008 kl. 21.27 (CEST)

Användare Habj tror jag har något klokt att tillägga. --Andreas Rejbrand 23 oktober 2008 kl. 22.03 (CEST)

Tja, oxytocin kan, om jag minns rätt, öka vakenheten hos försöksdjur åtminstone. Om det förklarar allt vet jag inte. Jag kan tänka mig att ett alltför koncentrerat tänkande kring något ger en ökad vakenhet, lite oavsett vad det är man koncentrerar sig på. Nitramus 1 november 2008 kl. 18.51 (CET)

redigera konsultchef

Är det någon som vet vad konsultchef heter på engelska. tack för hjälpen —osignerat inlägg av 85.228.105.228 (diskussion • bidrag) 23 okt 2008 16.24

Om du menar chef på konsultbolag, så borde det heta consultant manager. (min gissning är att du är det och vill ha en flashig engelsk titel på visitkortet. Trots att svenska konsultbolag har ändå sina normalt kunder i Sverige. Engelska har hög status i näringslivet, särskilt inom teknik. Fast det finns en särskild svengelska i Sverige som avviker mot USA/Storbritannien, t.ex. titlar/beteckningar) --BIL 23 oktober 2008 kl. 22.24 (CEST)

redigera Skärmdump

Får man ta en skärmdump från upphovsrättsskyddat material för skolarbeten med hänvisning till citaträtten? /Pralin 27 oktober 2008 kl. 17.36 (CET)

Detta är mer ett pragmatiskt än ett juridiskt korrekt svar: jag skulle dock vilja hävda att i ett skolarbete (som rimligen inte kommer att tryckas, spridas till en vid publik eller ge kommersiell utdelning) så kan Du nog våga citera vilka texter/bilder Du vill. Du lär knappast bli stämd. /FredrikT 27 oktober 2008 kl. 17.45 (CET)

Finns det några lagliga hinder om man vill hålla en presentation med bilden och om man har upphovsmannens tillstånd? /Pralin 27 oktober 2008 kl. 21.22 (CET)

Om man har tillstånd finns det så klart inga problem (?). --Andreas Rejbrand 27 oktober 2008 kl. 23.30 (CET)

redigera Vilken spindelart är det här?

Idag hittade mina föräldrar en spindel mitt i vårt kök. Min lillebror blev livrädd. Det vore kul att veta vilken art det är och om den är giftig. Jag tror inte att den finns i Sverige. xenus 27 oktober 2008 kl. 17.37 (CET)

Hur stor är den? Vivo _disk.^↔ 27 oktober 2008 kl. 17.40 (CET)

Ungefär så stor som på bildsidan. xenus 27 oktober 2008 kl. 17.43 (CET)

Det beror väl på skärmupplösningen? På min skärm är den lika stor som min handflata i fullstorlek och tre–fyra centimeter plus ben på ungefär sex centimeter på beskrivningssidans förminskning. En spontan gissning är någon art ur familjen Scytodidae, men jag ska försöka spana vidare. Vivo _disk.^↔ 27 oktober 2008 kl. 17.53 (CET)

Jag var totalt ute och cyklade. Kom på att varför söka i det svåra, när man kan hitta det på mycket närmare håll? Vad tror du om stor husspindel? Vivo _disk.^↔ 27 oktober 2008 kl. 18.03 (CET)

Det ser ut att stämma bra, tack! xenus 27 oktober 2008 kl. 18.17 (CET)

För liknande frågor har tyska Wikipedia en speciell tjänst: de:Wikipedia:Redaktion Biologie/Bestimmung. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 november 2008 kl. 17.03 (CET)

redigera Aktiebolag och vinst

Innebär det ett lagbrott om ett aktiebolag (VDn etc) uppsåtligen ägnar sig åt verksamhet som inte maximerar vinsten/avkastningen, dvs resulterar i mindre vinst än vad som annars vore möjligt? Om det är så att det inte är reglerat i aktiebolagslagen utan istället beror av den specifika styrelsens uppdrag, hur brukar det senare i så fall vara formulerat? //E175 28 oktober 2008 kl. 00.17 (CET)

Jag är ingen jurist, jag bara kikar i lagen. Den hittar du via Svensk författningssamling hos regeringskansliet som SFS 2005:551. http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/20050551.htm

Där kommer du snabbt fram till Paragraf 3, Uppgift om verksamhetens syfte:

3 § Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. I så fall skall det också anges hur bolagets vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation skall användas.

Här finns många fler paragrafer - läs själv. Om inte VD följer styrelsens uppdrag, bolagsordningen och lagen, så får väl styrelsen vidta lämpliga åtgärder. Mvh / Mkh 28 oktober 2008 kl. 01.52 (CET)

redigera Stubbar

Flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Stubbar.Obelix 28 oktober 2008 kl. 18.08 (CET)

redigera Gyttrad röksvamp

Är röken från en gyttrad röksvamp farlig och fastnar den på kläderna om man får röken på sig? Obelix 28 oktober 2008 kl. 18.08 (CET)

Det är bara sporer, från en ätlig svamp, så jag finner det högst osannolikt att det skulle vara farligt på något sätt. Vivo _disk.^↔ 29 oktober 2008 kl. 09.50 (CET)

(Brasklapp) Dock kan ju personer med astma eller andra andningssjukdomar kan må dåligt av att det är finkorniga partiklar som virvlar runt. Vivo _disk.^↔ 29 oktober 2008 kl. 10.04 (CET)

redigera Musse Pigg-tecknare?

Vad heter den tecknaren som tecknar flummiga Musse Pigg-äventyr i Kalle Ankas pocket och som ritar Musse och Långben så att de ser ut som att de goose-steppar när de går? Entheta 29 oktober 2008 kl. 19.01 (CET)

Inducks har fullständig information om alla Kalle Ankas Pocket inklusive vem som har tecknat de olika serierna (länk). Thuresson 29 oktober 2008 kl. 22.17 (CET)

Japp, väldigt bra sida. Saknade bara en serie att hitta numret på. Hittade en nu. José Ramón Bernado heter tecknaren. Ett exempel på hur han ritar figurer som går: [3]. Entheta 31 oktober 2008 kl. 23.11 (CET)

redigera Sammanslagning av ord

Hej. Jag undrar hur en korrekt sammanslagning av ord som exempelvis "A Clockwork Orange-liknande" eller "Röda Stjärnan-supporter" sker i det svenska språket. Jag minns att jag en gång för länge sedan såg någonting i stil med "aclockworkorangeliknande", men fick aldrig kläm på om det faktiskt anses vara korrekt eller inte. Kort sagt: när ska man använda bindestreck i sammanslagna ord? Finns det något namn på den här klassen av ord? Med korrekt menar jag f.ö. enligt någon betydelsefull institutions, grupps, organisations eller myndighets klassificering av korrekt (t.ex. Svenska Akademien). Herrn 29 oktober 2008 kl. 20.22 (CET)

Jag tror att man ska göra så som du har skrivit, dvs. "A Clockwork Orange-liknande". De två delarna där är "A Clockwork Orange" och "-liknande". Så vitt jag ser det finns det ingen anledning att skriva ihop sådant som normalt sett är särskrivet, dvs som "aclockworkorange". Det är ju flera ord och ser fel ut ihopskrivet. Entheta 29 oktober 2008 kl. 20.37 (CET)

Man kan konsultera Språkrådet. Dom organiserar om sökfunktionen på sina websidor, så det kan vara lite knepigt att ställa frågan så att man får rätt svar. I detta fallet går du till http://www.sprakradet.se/frågelådan . Där kommer då en ruta för ditt sökord – skriv "bindestreck" och klicka på "sök". Då får du välja bland 4 bindestrecks-frågor som har 4 ungefär färdiga svar - välj det första – "spa-anläggning". Nu kommer en text som förhoppningsvis belyser din frågeställning. Lycka till! Mvh / Mkh 29 oktober 2008 kl. 22.30 (CET)

Grundregeln är just som Herrn skriver; om förledet består av flera ord lägger man till efterledet med "-". I vissa fall får det komiska konsekvenser som i fallet 'varm korv-gubbe' eller 'begagnad bil-handlare', men båda dessa exempel är svårhanterade hur man än bär sig åt. 'A Clockwork Orange-liknande' är alltså det korrekta sättet. -- Rex Sueciæ 29 oktober 2008 kl. 23.22 (CET)

Blir det inte syftningsfel på "varm korv-gubbe"? "Varm" är ju attributen och "korv-gubbe" subjektet, känns helt felaktigt att sätta in ett bindestreck på det sättet. "A Clockwork Orange-liknande" känns dock mer logiskt eftersom man bör konservera den första delen på sitt originalspråk (engelska), alltså absolut inte "aclockworkorange", och sedan lägga till -liknande. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 15 november 2008 kl. 23.40 (CET)

redigera Restaurang

Heter det "sitta i en restaurang" eller "sitta på en restaurang"? /Pralin 31 oktober 2008 kl. 21.17 (CET)

Det beror på, om man vill fokusera på den fysiska byggnaden säger man "i", annars vanligen "på".

andejons 31 oktober 2008 kl. 21.45 (CET)

I artikeln Seinfeld då? "Seriens huvudpersoner träffas ofta på restaurangen Monk’s Café". På eller i? /Pralin 31 oktober 2008 kl. 22.11 (CET)

på --Andreas Rejbrand 31 oktober 2008 kl. 22.32 (CET)

Tack! /Pralin 31 oktober 2008 kl. 22.33 (CET)

redigera Komparering

Hur kommer det sig att man kan komparera adjektiv som "tom" och "full". Man kan ju inte säga tom, tommare, tommast, men man kan ofta läsa "restaurangen var tommare än vanligt". Har tom i de här exemplen olika betydelser eller är kompareringen i det sista exemplet helt enkelt dålig svenska? 31 oktober 2008 kl. 23.17 (CET)

Man kan naturligtvis säga "tom", "tommare", "tommast". Stavningen är korrekt och erkänd av SAOL. Jag förstår inte riktigt vad du menar, men en möjlig tolkning av ditt meddelande är att du anser att egenskapen "tom" alltid är binär, vilket inte är fallet. Visst, ofta avses med ordet en binär egenskap (provröret var tomt), men i många sammanhang (kanske främst litterära och lätt humoristiska) låter man ordet få en kontinuerlig mening (mitt gamla hem stod nu tommare än någonsin tidigare). --Andreas Rejbrand 31 oktober 2008 kl. 23.23 (CET)

Överraskande! Är då inga adjektiv binära, t.ex. död? 1 november 2008 kl. 00.18 (CET)

Vad man "kan" eller inte kan säga (eller skriva) har ju absolut ingenting med Svenska akademien att göra. Däremot kan man ju på ett rent filosofiskt plan diskutera frågan huruvida man kan vara mer eller mindre död. /Grillo 1 november 2008 kl. 00.29 (CET)

"Gubbarna som stod och hängde utanför Systembolaget var fullare än vanligt." Här används kanske "full" i en annan betydelse än den du tänkt men det visar ändå att "full" kan kompareras. Thuresson 1 november 2008 kl. 07.06 (CET)

Det hävdas ibland att "död" inte skulle gå att komparera, men det går givetvis alldeles utmärkt (grammatiskt, alltså). Däremot går det inte att komparera alla adverb. "Inte", "mycket" och "aldrig" är exempel på adverb som inte går att komparera, medan t.ex. "fort", "hafsigt" och "dåligt" går alldeles utmärkt. Slutligen finns det adjektiv som kompareras genom att man sätter "mer" och "mest" framför, snarare än genom ändelser. Ett exempel är "invecklad". Det händer ofta (men inte nödvändigtvis) med mångstaviga adjektiv som "mångstavig", "avdragsgill" och "mytomanisk". //Rotsee 1 november 2008 kl. 08.21 (CET)

Även exemplet "död" brukar nog oftast kompareras med mer och i förekommande fall mest. Exempel: "Kroppen såg mer död ut för varje gång han såg på den." "Havsbotten var ännu mer död än vid förra årets mätningar." /dcastor 1 november 2008 kl. 13.09 (CET)

Varför inte i litterär användning - "Efter en hård natts festande kände han sig mer eller mindre död när han vaknade. Men när han såg kompisens gråa ansiktsfärg insåg han att det nog fanns de som var än dödare." Tomas e 1 november 2008 kl. 13.13 (CET)

Det framgår ju (som svar på den första frågan) att orden tom, full, död kan variera i betydelse och betyda "nästan tom", "nästan full", "nästan död" och då kunna kompareras meningsfullt. En restaurang kan vara fullare eller tommare än vanligt och nattlivet kan kännas dött eller mer dött än vanligt. --BIL 1 november 2008 kl. 16.38 (CET)

Sen kan ju, som tidigare nämnts, kompareringen användas i informell eller humoristisk mening. "Det finns de som är invanda i vårt samhälle, och så finns det de som är invandrare." Vivo _disk.^↔ 1 november 2008 kl. 18.21 (CET)

Skendöd, död, stendöd. E175 2 november 2008 kl. 12.51 (CET)

Sen kan man ju också diskutera varför det låter så fel att säga "färst", när det borde vara ett naturligt slutsteg av "få, färre". Och varför "rätt" inte är en korrekt form av "rädd" (barnet var... rätt?). /Grillo 2 november 2008 kl. 00.34 (CET)

Angående färst uppmanar jag alla at följa min rekommendation på diskussionssidan om adjektiv, att börja använda superlativformen färst. Kan "dissa" bli accepterat så kan färst också bli det om det kommer i bruk. --Elav W 2 november 2008 kl. 12.03 (CET)

Jag kommer inte att acceptera dissa så länge jag lever. --Andreas Rejbrand 2 november 2008 kl. 12.08 (CET)

Dessbättre låter sig inte språkutvecklingen stoppas av enskilda individers vägran att ta till sig ord. Jag ser inga problem med färst eller dissa. Smaka på Hvadan dissen I, gunstighe herrar, chanslerns propå om återeröfvring af Lifland? så inser ni att ordet borde ha införlivats i svenskan redan på 1600-talet. - Tournesol 2 november 2008 kl. 12.18 (CET)

Språkvetare anser att "färst" (som förut fanns och var vanlig) bör återinföras, eller snarare åter börja användas. Se exempelvis Språknämnden, Dagens Nyheter, Wiktionary och Googlesökning. Calandrella 2 november 2008 kl. 12.41 (CET)

Av denna animerade diskussion kring komparering av "binära" adjektiv, drar jag slutsatsen att de går att komparera när de beskriver en känsla, men knappast när de beskriver ett faktum(?) 2 november 2008 kl. 13.03 (CET)

redigera Skräp i ögonen

När man vaknar på morgonen brukar man ha nåt skräp runt ögonen som man får pilla bort. Vad är det egentligen? /Grillo 2 november 2008 kl. 00.34 (CET)

Jag tror att det är vad som blir kvar när salt tårvätska avdunstar, som saltkristaller fast säkert med inblandning av annat biologiskt material. En gång har allergi lett till att ovanligt mycket av detta ämne klistrat igen mina ögonfransar under natten. Jag fick lösa upp det med vatten för att kunna öppna ögonen på morgonen. /Rolf B 2 november 2008 kl. 00.51 (CET)

Har hört att det ska vara någon form av proteiner som tårkanalerna utsöndrar med viss periodicitet, men har ingen form av källa på det påsteendet. Herrn 2 november 2008 kl. 23.58 (CET)

Det är nåt som John Blund/Sandman hällt i ögonen på en för att man skulle somna. I den här artikeln (en:Rheum) står lite mer om ögongruset./ Elinnea 3 november 2008 kl. 00.41 (CET)

Grillo, det är torkad tårvätska innehållande bland annat fett och olja, och när den torkar bildas det klumpar. Det är det du kallar "skräp runt ögonen". mvh Cottafava 3 november 2008 kl. 00.47 (CET)

Utan att ha någon kunskap i ämnet så gissar jag att tårvätskan innehåller en del skräp som som ska bort (typ ögats avföring). Hela tiden så får man dammpartiklar mm på linsen och de måste ju ta vägen någon stans. Masseax 12 november 2008 kl. 23.05 (CET)

redigera Är denna bok översatt till svenska?

Arkadij och Boris Strugatskij: Стажёры (eng: en:Space Apprentice) /Innocent bystander 2 november 2008 kl. 10.39 (CET)

Tydligen inte. Libris visar 9 utgåvor av 8 olika verk på svenska, såvida inte författarnamnet har misshandlats till oigenkännlighet (= ingen sökträff) hos något annat förlag. Tomas e 2 november 2008 kl. 11.28 (CET)

redigera Kriminalitet

Varför har kriminalitet ett högt samband med en dålig uppväxt/barndom?

Den här frågan är mer komplicerad än vad den först kan verka. Låt mig snabbt ge två aspekter:

a) definiera "dålig uppväxt/barndom". Ingen persons uppväxt är idealisk. Var drar man därför gränsen för vad som är "dålig"? Om man enbart ser till ekonomiska förutsättningar kan brist på pengar i samband med närhet till överflöd av pengar (orättvisa) vara en viktig faktor, medan en uppfostran där samhällets moral inte ligger i fokus kan ha psykiska orsaker.

b) definiera "kriminalitet". Olika sorters kriminalitet (enklast uttryckt i "blue collar crime" - brott inom arbetarklassen - kontra "white collar crime" - brott "på kontor" i vid mening) har olika sorters förövare. Jag skulle gissa att det finns ett ganska litet samband mellan fattigas uppväxt och "white collar crime" till exempel, eftersom det finns få beröringspunkter mellan offer och förövare där.

Sedan kan man naturligtvis också resonera så att det inte är en representativ del av befolkningen som stiftar lagarna, vilket gör att de som har den makten lätt kan göra resten av folket kriminella. Ett exempel på detta är apartheid, men debatten har även kretsat kring sådana synpunkter vad gäller piratkopieringsdebatten ("Vi ska inte göra en hel generation till brottslingar"). (Inga jämförelser dem emellan i övrigt.) Dock är det här ytterst komplicerade frågor. Längre svar torde man kunna få från en kriminolog.//Hannibal 4 november 2008 kl. 09.41 (CET)

Frågorna är onekligen komplicerade. Men jag vill påpeka att en helt annan anledning, som åtminstone kan bidra, är att många personlighetsdrag delvis är genetiskt betingande. Personlighetsdrag hos föräldrarna som bidrar till "dåligt beteende" hos föräldrarna (som syns i barnets uppväxtmiljö) kan yttra sig i likadeles "dåligt beteende" hos barnen. Inte "ödesbestämt" utan genom att sannolikheten för olika personlighetsdrag påverkas, vilket i sin tur påverkar sannolikheten för olika livsval. Detta är alltså absolut inte den enda effekten, men den lär finnas där. Sedan ska man veta att påverkan av arv eller miljö, som detta är en del av, är ett kontroversiellt ämne inom samhälls- och beteendevetenskap. Forskning inom bl.a. beteendegenetik under senare decennier antyder att de ärftliga sambanden är mycket starkare än vad många sociologer m.fl. har (velat?) anta. På dessa aspekter lär du dock inte få några svar om du frågar en genomsnittlig svensk kriminolog... Tomas e 4 november 2008 kl. 10.17 (CET)

För några år sedan var det rätt mycket uppmärksamhet i vetenskapsnyheterna om att forskare ansåg sig ha funnit en "kriminell gen". Teorin är dock inte oomstridd; jag talade kort om den med en professor i genetik här i Lund i våras och han var mycket skeptisk. /FredrikT 4 november 2008 kl. 13.09 (CET)

Jag skulle gissa utan några djupare insikter i genetik att det beror på hur brett man definierar "kriminell". Det finns ju människor med mer eller mindre väl utvecklad empati (som jag har för mig har en egen liten del i hjärnan eller styrs av mängder av specifika signalsubstanser). Liten empatisk förmåga går ibland hand i hand med kriminalitet, men inte alltid. Det finns mycket empatiska människor som är kriminella och låg-empatiska människor som inte är kriminella.//Hannibal 4 november 2008 kl. 13.43 (CET)

Om jag ska ge ett snabbt svar på originalfrågan "Varför har kriminalitet ett högt samband med en dålig uppväxt/barndom?" så skulle jag tippa på att våld, droger (även alkohol inräknat) och en uppgiven syn på livet är grundproblemet. Barn som blir slagna av sina föräldrar lär sig att lösa problem med våld, är droger med i uppväxtbilden blir de en naturlig del av resten av livet, och en pessimistisk världssyn är naturlig när man växer upp i ett dåligt område, särskilt om man dessutom har föräldrar som skiter i en. Det är min ganska förenklade skiss på att skapa en kriminell medborgare. Se även (den skamligt korta) artikeln om socialt arv. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 4 november 2008 kl. 17.56 (CET)

Det är nog vanligt att pojkar med dålig och inkonsekvent uppfostran blir sura och eller allmänt rädda för föräldrarna hellre i tonåren håller sig till kompisarna än hemma. Ofta är de ofta slagna och dessutom mer för att föräldrarna är sura eller fulla än för vad killen själv gjort. Han har nämligen lärt sig ljuga för att föräldrarna inte vet vad han sysslar med ute och då slipper stryk. Å andra sidan får han ibland stryk när han är oskyldig för att föräldrarna vet att han ofta ljuger, och då blir han hatisk. Han lär sig att straff får man när man åker fast eller föräldrarna är sura, inte för vad man gjort för så är pojkar med dålig uppväxt uppfostrade. När de helst är ute med ofta dåliga liknande kompisar hittar de ledarpersoner de kan se upp till, typ kriminella gängledare. Droger börjar de ofta med för något omdöme har de inte lärt sig på grund av inkonsekvent uppfostran. Sedan går det som det går. Jag skriver "killen" här för att det är de som mest blir kriminella. Tjejer kan börja med droger och andra dåligheter också men mer självdestruktivt. --BIL 4 november 2008 kl. 22.52 (CET)

redigera Erytrocytantikroppsscreening

Om det på ett blodprov för att kolla blodgrupp står "Erytrocytantikroppsscreening negativ" Vad innebär det? Erytrocyt är ju röda blodkroppar, har det något med RhD-faktorn att göra eller är jag ute och cyklar? /81.234.254.16 4 november 2008 kl. 21.56 (CET)

Hej! Bra fråga, det kan också röra sig om så kallade irreguljära antikroppar. Eryrtrocyterna innehåller ju en del ämnen i sitt cellmembran som kan leda till ett antikroppssvar. De mest kända är de sk ABO-antigenen och Rhesus D-antigen(RhD-faktorn). Alla personer kan delas in i blodgrupper enligt ABO-systemet beroende på om de har A-antigen, B-antigen, bådadera eller ingetdera. Har man A-antigen på sina röda blodkroppar bildar man också antikroppar mot B-antigen och vice versa. Personer med både A och B-antigen bildar inga antikroppar och personer utan A och B bildar antikroppar mot båda. Förutom dessa antigen har erytrocyterna en mängd andra ämnen som också kan ge antikroppssvar hos antingen kvinnor som genomgått en graviditet där fostrets erytrocytantigen kan skilja sig från modern, eller personer som fått en blodtransfusion någon gång. Dessa antigen kan ge antikroppar som då kallas irreguljära antikroppar, och som kan göra att man kan reagera på blod även från en givare som man har samma ABO-blodgrupp som. Då kan man tolka svaret som att du skanar sådana irreguljära antikroppar. Nitramus 4 november 2008 kl. 22.43 (CET)

redigera Slumpartikel

Hej. Vad är en slumpartikel egentligen? Och varför kommer man till en ny sida varje gång man klickar på länken? Har kollat i både slum och partikel efter beskrivningar, utan att lyckas lista ut det. Herrn 5 november 2008 kl. 16.32 (CET)

Du glömde kolla Slump, en slumpmässigt automatiskt utvald artikel. //StefanB 5 november 2008 kl. 16.37 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det som menas är inte slum-partikel, utan slump-artikel. Länken leder till specialsidan Special:Slumpsida, som leder en till en slumpmässig artikel automatiskt. Calandrella 5 november 2008 kl. 16.38 (CET)

Herrn behagar skämta? -- JIESDEO 5 november 2008 kl. 16.39 (CET)

Hahaha... Den var kul! /Oddjob 5 november 2008 kl. 16.41 (CET)

I see what you did there... »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 5 november 2008 kl. 23.48 (CET)

redigera Svensk rättstavning i Firefox?

Hur får jag svensk rättstavning i Firefox (3)? Som det är nu när jag skriver så är det engelsk rättstavning så alla ord blir understrukna när jag skriver på svenska. Entheta 5 november 2008 kl. 22.56 (CET)

Åk hit och ladda hem den svenska ordlistan som add-on. Lycka till! //Knuckles...wha? 5 november 2008 kl. 23.00 (CET)

Tack. Har installerat den nu. Hur får jag den att börja verka? I Tools -> Options -> Advanced är det ikrysat "Check spelling as I type" men inget om hur jag ändrar språk. Entheta 5 november 2008 kl. 23.40 (CET)

Det står rätt bra beskrivet här! //Knuckles...wha? 6 november 2008 kl. 06.34 (CET)

Tack! Entheta 6 november 2008 kl. 07.47 (CET)

redigera Viktmått

Flyttad hit från Wikipedia:Bybrunnen

Om man jämför enheterna för Längd, Vikt och Volym med basen 10 märker man att uttrycket centigram inte används nämnvärt i vardagsspårket. Kan man använda sig av centigram som uttryck för vikt? Är det ett vedertaget utttyck? (1hg = 10cg) Det kanske inte finns behov av att uttrycka vikt i "centi-termer"?

Längd  mm  cm  dm  m
Volym  ml  cl  dl  l
Vikt   mg  XX  hg  kg

—osignerat inlägg av GrillBritt (diskussion • bidrag) 6 november 2008 kl. 14.36

Notera att centi betyder en hundradel, medan hekto betyder hundra. Således är 1 hg = 10.000 cg och 1 cg är 0,01 g. Kanske är du ute efter dekagram, eftersom deka betyder tio? Jag håller med om att dekagram inte är särskilt vanligt, men egentligen är det inte så vanligt att kombinera deka med några enheter alls! Tomas e 6 november 2008 kl. 14.56 (CET)

dekalumen tror jag att jag stött på... /Innocent bystander 6 november 2008 kl. 15.00 (CET)

Standardprefixen ligger på tre stegs avstånd från varandra, mikro-, milli-, (utan prefix), kilo-, mega-, giga-, terra-. Förutom de används också till vardags vissa "mellan"-prefix för vissa enheter, förmodligen av praktiska eller historiska skäl. --  boivie  ✎ 6 november 2008 kl. 17.01 (CET)

Jag misstänker att det kan finnas psykologiska förklaringar till hur många näraliggande enheter vi anser oss behöva. Jag tror att vi har större precision i att på fri hand tala om hur mycket en centimeter är än ett gram. Alla enheterna mm cm dm m anger geometriska storlekar som det är viktigt för oss att skilja på i vardagen. Vår medvetna uppfattning av vikt är nog mera oprecis, även om hjärnan omedvetet kan kalkylera mycket exakt med vikten för att göra träffsäkra kast. /Rolf B 6 november 2008 kl. 17.20 (CET)

Dekanewton (daN) har jag mött. Innan SI-systemet tog över så använde vi i Sverige kraftenheten kilopond. När svenska tekniska texter på den tiden skulle översättas till exvis engelska så kunde ju inte kiloponden behållas. Det bleve alltför likt engelska pound, med stora risker för missförstånd. Lösningen blev att översätta kp till daN och behålla oförändrade siffervärden, utan behov av omräkningsfaktorer. Detta har vad jag vet aldrig kommit in i någon regelbok, utan var snarare en praktisk lösning av praktiker för praktiker. Mvh / Mkh 6 november 2008 kl. 18.40 (CET)

Det som krånglar till det lite är att kilogram är grundenhet i SI-systemet, fastän den redan har ett prefix. --  boivie  ✎ 6 november 2008 kl. 19.16 (CET)

Jag kommer ihåg att jag ställde samma fråga till min gamla fysiklärare på högstadiet, men då handlade det om hektometer. Jag minns inte vilket svar jag fick men personligen tycker jag inte det är nåt problem att använda de här termerna, förutom då att risken att inte bli förstådd är bra mycket större om man säger en hektometer istället för 100 meter. /Grillo 6 november 2008 kl. 20.25 (CET)

Inom "slutna sällskap" (lantmäteri, artilleri) har hektometer använts av "bekvämlighetsskäl". Tolv hektometer är bekvämare att säga än ettusentvåhundra meter eller ettkommatvå kilometer. Mvh / Mkh 7 november 2008 kl. 01.20 (CET)

Varför säger de inte tolvhundra meter i så fall? Det är väl enklare? /Annika 7 november 2008 kl. 01.38 (CET)

Finns det någon anledning till att inte använda Mm, megameter. Till exempel kan en bil ha en mätarställning på 100 Mm, fast vi säger 10000 mil i Sverige och 100000 km i t.ex. Finland och många andra länder. I rymdsammanhang inom solsystemet säger man "miljoner km", till exempel avståndet till Mars, inte Gigameter. Inte etablerat, är det så svårt att etablera det? --BIL 7 november 2008 kl. 08.59 (CET)

Till Annika - Mitt exempel var inte tillräckligt välvalt. Men om man exemplifierar med 8300 meter så blir det något tydligare: åttitre hektometer känns enklare att säga än åttatusentrehundra meter. Här kan man invända att åttakommatre kilometer kunde duga. Sant. Men poängen var nog att lantmätarnas och artilleristernas vardagsspråk innehöll distanser om enstaka kilometrar, plus en decimal för att vara lagom noggrann. Och då blev hektometern ett behändigt vardagsmått. Men av olika skäl tycks den ha kommit ur bruk numera i GPS:ens digitala tidevarv.

Till BIL - Kilometern och milen är bekanta och vardagliga distansmått för en bilist. Visst kan man omvandla detta till megameter eller gigameter, men vad vinner du med det? Det är visserligen en enkel sortförvandling som somliga (men långtifrån alla) kan göra i huvudet. Med din argumentation ska du räkna bensinen i ton eller kubikmeter också. Vad vinner du med detta? Mvh / Mkh 7 november 2008 kl. 11.05 (CET)

Hektoliter var väl ett relativt välanvänt rymdmått förr? Vivo _disk.^↔ 8 november 2008 kl. 13.02 (CET)

I vart fall välkänt nog för att figurera i en kuplett i lundaspexet Uarda från 1908. I andra aktens scen med festande mumier (!) sjunger en av dessa om att "[...] blanda sig en toddy / ett bräddfyllt hektolitermått / med alkoholisk brodd i". /FredrikT 12 november 2008 kl. 13.14 (CET)

redigera Europas antal presidenter

Kan den här vara till hjälp

Hur många presidenter finns i hela Europa sammanlagt?

På Wikipedia borde du någonstans kunna finna en lista över samtliga länder i Europa (eller EU). Sedan kan du för varje land slå upp artikeln och enkelt avgöra om det landet har en president eller ej. --Andreas Rejbrand 6 november 2008 kl. 19.19 (CET)

Här hittade jag en sådan sida: en:List of European countries --Andreas Rejbrand 6 november 2008 kl. 19.21 (CET)

På sidan en:Presidential system finns en lista över alla världens länder med president. Där kan du ju plocka ut de länder som är europeiska och räkna efter om du finner det smidigare. //moralist 6 november 2008 kl. 22.59 (CET)

Oops, var visst bara demokrati-president-styrda länder. Dessutom finns visst något som kallas en:Semi-presidential system, dit bland annat Frankrike räknas. Bilden Bild:Forms of government.svg kan dock vara till hjälp. //moralist 6 november 2008 kl. 23.01 (CET)

En definitionsfråga är ju huruvida Georgien, Azerbajdzjan och Armenien (samtliga med president) skall räknas till Europa eller inte. Sedan kan man också välja att räkna med Turkiet (med president) eller inte. /dcastor 7 november 2008 kl. 00.12 (CET)

Vill man krångla till det ytterligare kan man ju räkna på hur många före detta presidenter som fortfarande är i livet. Vivo _disk.^↔ 8 november 2008 kl. 12.56 (CET)

Jag antar att frågan avser antalet europeiska statschefer som, i demokratiska val, är valda för en begränsad tid. Det kan väl dock påpekas att alla valda statschefer inte nödvändigtvis måste ha titeln president (även om jag tror att det är fallet i europa). Inte heller är alla presidenter statschefer. Presidenttiteln används bland annat även för en del regeringschefer. Exempelvis leds Nederländerna regering av en minister-president och det samma gäller för regeringscheferna för Tysklands delstatsregeringar. Tidigare hade den franske regeringschefen en titel som skulle kunna översättas med president för ministerrådet (Président du Conseil des Ministres). I Sverige används titeln president för cheferna för hovrätterna och kammarrätterna, sammanlagt tio stycken. Ordet president kommer av att innehavaren presidierar över något (en regering till exempel). Därför kan jag rent personligen tycka att titeln endast bör användas för sådana poster där innehavaren verkligen är ordförande eller motsvarande för någon form av organ, vilket inte är fallet för alla statschefer. /B****n 8 november 2008 kl. 13.53 (CET)

Noteras bör att det engelska ordet president, när det används för ledaren av en organisation, är engelska för ordförande. Något som nuförtiden ofta felöversätts till president även på svenska. /Grillo 8 november 2008 kl. 18.34 (CET)

redigera Företagsekonomi

Bra företag gör bra affärer . Förklara varför ett företag med bra resultat och stort egetkapital ändo kan ha "ont om pengar" —osignerat inlägg av Bakhtiyar koyi (diskussion • bidrag)

Det här låter lite som en fråga ur en hemläxa i skolan? I sådana fall får du läsa på och formulera ett svar själv! Men någon vänlig själ som kan företagsekonomi kanske vill bidra med länkar till några bra artiklar att läsa? //Rotsee 7 november 2008 kl. 14.01 (CET)

Likviditet är ett nyckelord i sammanhaget. Kort sagt så kan det vara så att företaget inte hunnit få betalt från sina kunder när det är dags att betala ut lönen till de anställda.--Kruosio 7 november 2008 kl. 14.50 (CET)

Det kan till exempel vara så att VDn i företaget haft en extremt våldsam krogrunda kring Saint-Tropez någonstans under sommaren och av någon märklig anledning fått allt detta på faktura. När fakturan dimper ner på företaget så visar det sig att utgiften är större än företagets hela kapital. Då har företaget "ont om pengar". Lycka till med läxan! »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 12 november 2008 kl. 23.19 (CET)

redigera Intervaller och kondition.

Varför är intervallträning en bra konditionsträningsform? —osignerat inlägg av 81.229.56.227 (diskussion • bidrag) 7 november 2008 kl. 18.32

Kondition, snabbhet på medellånga distanser (någon timme eller så) beror mycket på hjärtats pumpförmåga. Hjärtat är en muskel och muskler görs lämpligen starkare genom kortvarig hård belastning. --BIL 8 november 2008 kl. 15.13 (CET)

Detsamma gäller för bodybuilding. Vill man öka muskelmassa snarare än uthållighet ska man göra få repetitioner med mycket vikt, medans man för uthållighet i musklerna gör tvärtom. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 november 2008 kl. 17.16 (CET)

redigera Fartspärr

Varför har majoriteten av bilar en elektronisk fartspärr vid 250 km/h?

En kvalificerad gissning, utifrån att de nu verkligen har det, är att skona bilens delar. Det gäller särskilt däcken, som inte tål hur höga hastigheter som helst. Det vore ju inte så kul att få bilhaveri i den farten. Vivo _disk.^↔ 8 november 2008 kl. 10.36 (CET)

Enligt vad jag har hört (dvs ingen källa här) gäller detta bara bilar registrerade i Sverige och handlar i så fall om svensk lag vad gäller hastigheter. Men lita inte på det utan att kolla upp det närmare. /Grillo 8 november 2008 kl. 12.57 (CET)

Nej det är inte lag, vare sig i Sverige eller i större europeiska länder. Europeiska tillverkare har frivilligt kommit överens att ha det i Europa. Annars hade troligen fri fart avskaffats i Tyskland. Bilarna har genom åren, t.ex. på 80-talet då detta infördes blivit starkare och starkare, t.ex. med turbo och därmed snabbare och snabbare. Rena sportbilar som Ferrari och Porsche har det inte för att det är status och kul att ha bilar som går i sådär 300 även man aldrig kör i det, eller bara provar någon gång. Bromssträckan i 300 km/h är 600 m och det är stor risk att någon byter fil längre fram och man inte hinner bromsa. Se hastighetsbegränsning#Teknisk hastighetsbegränsning. --BIL 8 november 2008 kl. 13.16 (CET)

Sedan har däcken en fartgräns, som Vivo skriver, och man ska ha däck som tål maxfarten. Det är lag i ett antal europeiska länder, men jag tror det räcker med en lägre gräns i Sverige. Däck som klarar 250 är dyra. Det sägs att om man har för billiga däck mot kravet på Autobahn i Tyskland och polisen upptäcker det får man inte köra utan polisen ringer en däckfirma som byter dina däck vilket kostar kanske 10.000 om bilen är snabb. En anekdot är att vinterdäck behöver inte klara så hög hastighet, men i åtminstone Tyskland, Schweiz och Österrike måste man då ha en klisterlapp på förarplatsen om max tillåten fart, t.ex. 180 km/h, trots att max fart är 120 i Schweiz och 130 i Österrike. --BIL 8 november 2008 kl. 13.23 (CET)

redigera Fråga

Vet inte riktigt var denna ska vara men jag undrar om någon kan översätta detta:

"This is a list of English football transfers for the 2008 summer transfer window. Only moves featuring at least one Premier League or Championship club are listed.

The summer transfer window opened on 1 July 2008, although a few transfers took place prior to that date; although a carry-over from the winter 2007–08 transfer window, the first non-free non-loan move was completed on 5 February 2008. The window normally closes at midnight on 31 August 2008. However, as 31 August fell on a Sunday in 2008, the deadline was extended by 24 hours to midnight on 1 September 2008.[1] Players without a club may join one at any time, either during or in between transfer windows. Clubs below Premier League level may also sign players on loan at any time. If need be, clubs may sign a goalkeeper on an emergency loan, if all others are unavailable."

//Med vänliga hälsningar Fredde™ 8 november 2008 kl. 16.51 (CET)

Ett fräckt försök – Google bjuder ju på en ögonblicklig datoriserad råöversättning. Håll till godo – bättre än inget. Mvh / Mkh 8 november 2008 kl. 17.21 (CET)

Detta är en lista över engelska fotbollen överföringar för 2008 sommaren överföring fönster. Bara flyttas med minst en Premier League eller Championship klubb är noterade.

Sommaren överföring fönster öppnas den 1 juli 2008, även om några överföringar ägde rum före detta datum, även om en överföring från vintern 2007-08 transferperiod, det första icke-fri och icke-lån flytta avslutades den 5 februari 2008 . Fönstret normalt stänger vid midnatt den 31 augusti 2008. Men eftersom 31 aug inföll på en söndag år 2008, förlängdes tidsfristen med 24 timmar till midnatt den 1 september 2008 [1]. Spelare utan en klubb kan ansluta en när som helst, vare sig under eller mellan överföring fönster. Klubbar under Premier League nivå kan också tecken aktörer på lånet när som helst. Om det behövs, klubbarna får underteckna en målvakt om en nödsituation lån, om alla andra är inte tillgänglig.

Tack så mycket --Fredde™ 8 november 2008 kl. 17.23 (CET)

Datoröversättningar blir inget bra. Exempel: football transfers→fotbollen överföringar (ska vara fotbollsövergångar) ; moves→flyttas (ska vara flyttar eller övergångar) Måste redigeras. --BIL 8 november 2008 kl. 23.01 (CET)

redigera Getens spenar

Hur många spenar har en get? Har letat på nätet men inte hittat något svar. /B****n 8 november 2008 kl. 17.05 (CET)

Ugglan skriver (http://runeberg.org/nfbi////0563.html) att det förekommer 2 eller 4 spenar i släktet getter, men inget speciell om tamgeten. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 november 2008 kl. 17.16 (CET)

Bilderna på Commons (t. ex. Bild:Goat family.jpg och Bild:Kid feeding on mothers milk.jpg) tyder på att tamgeten bara har två spenar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 november 2008 kl. 17.21 (CET)

Enligt enwp har den två, men det verkar finnas fyra i vissa raser, såsom boerget [4]. Vivo _disk.^↔ 8 november 2008 kl. 18.12 (CET)

Intressant! Tack för svar! /B****n 8 november 2008 kl. 18.33 (CET)

redigera Potatis

En kokt potatis kan man mosa, och den suger då upp resten av såsen på tallriken. Men detta trick fungerar inte med en kokt morot. Vad är det i potatisen som skiljer den från moroten? Är det stärkelsen? Eller mängden torrsubstans? Eller vad? --LA2 9 november 2008 kl. 13.50 (CET)

Jag skulle tippa på att det är stärkelsen. Dessutom verkar ju åtminstone kokt potatis väldigt vätskefattig (som potatismjöl nästan) och då känns det inte konstigt att den suger åt sig vätska. Morot däremot har ju en hårdare konsistens och dessutom betydligt mer vatten i sig än kokt potatis. Varför det är så vet jag tyvärr inte. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 november 2008 kl. 17.15 (CET)

redigera Onani

får man större snopp om man onanerar —osignerat inlägg av 85.11.31.158 (diskussion • bidrag)

Troligtvis inte. --Andreas Rejbrand 9 november 2008 kl. 16.31 (CET)

Är osäker på hur mycket sanning det ligger i det, men jag har i alla fall hört att man genom att t.ex. belasta med vikter under en längre tid kan öka storleken. Man kan åtminstone som omskuren få tillbaka sin förhud på det sättet, TV-programmet Bullshit! tog upp det i ett avsnitt. Förmodligen avger inte vanlig onani tillräckligt med kraft under tillräckligt lång tid för att ha någon inverkan på storleken, dock. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 november 2008 kl. 17.13 (CET)

Ja, det kallas erektion. Herrn 12 november 2008 kl. 14.21 (CET)

redigera Istället för potatis

Ovanstående fråga om potatis gav mig följande association. Om man doppar en tvättsvamp i vatten så blir den mjuk och blöt. Om man däremot doppar den i aceton så är den lika hård och torr när man tar upp den som om den aldrig varit i vätskan. Det är mycket märkligt och hur förklarar man det fenomenet? Elav W 9 november 2008 kl. 22.45 (CET)

Jag spekulerar i att det kan ha med ytspänning att göra? Aceton har mycket låg ytspänning, medan vatten har mycket hög. Eftersom det är ytspänningen som skapar kapillärkraften, så borde den vara avgörande för hur en tvättsvamp suger upp vätskan. -- JIESDEO 9 november 2008 kl. 23.32 (CET)

redigera I-land och U-land

Kan någon förklara skillnaden mellan ett I-land och ett U-land, och gärna lite om vad som är typsikt just ett u eller i-land

Läs artiklarna på Wikipedia. --Andreas Rejbrand 10 november 2008 kl. 23.34 (CET)

Ett U-land är ett land i utveckling (utvecklingsland) och ett I-land är ett industriland. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 12 november 2008 kl. 14.37 (CET)

De flesta U-länder ligger i Afrika, Asien och Sydamerika. Det som är typiskt för ett U-land är att landet ofta är fattigt och att de inte har samma teknik som I-länderna har. /Poxnar 12 november 2008 kl. 15.37 (CET)

Läs i-land och u-land. Misstänker dock att artiklarna är bra mkt bättre på engelska Wikipedia. Termerna är idag inte alls lika vettiga som de en gång var, eftersom det inte finns någon riktig distinktion längre. Numera talar man gärna om "utvecklade länder", "mindre utvecklade länder" och "minst utvecklade länder". /Grillo 13 november 2008 kl. 01.38 (CET)

Least developed countries nämner kriterierna för att tas upp på den listan.Sjö 13 november 2008 kl. 08.11 (CET)

redigera Psykos/panikångest

Vad händer rent kemiskt i hjärnan och kroppen vid en psykos/panikångest?

Det rör sig om två mycket olika sjukdomar. Och vad avser psykos kan det röra sig om flera olika sjukdomar som ser ganska olika ut.

Vad gäller panik, så händer det egentligen inget onormalt. De reaktioner som sker i kroppen sker snarare vid fel tillfällen. /Innocent bystander 12 november 2008 kl. 14.32 (CET)

Psykos och panikångest finns båda som artiklar och finns dessutom på engelska wikipedia, där brukar information finnas som saknas på svenska Wikipedia. Psykos kan ju bero på massvis av saker, panikångest är väl ungefär att kroppen svarar på ett sätt som den egentligen bara ska göra i riktiga krissituationer, man kan t.ex. få dödsångest trots att man inte håller på att dö. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 12 november 2008 kl. 14.36 (CET)

Bra frågor. Ingen vet riktigt i detalj, åtminstone inte vid psykoser. De flesta antipsykotiska läkemedel verkar genom att på något sätt påverka nervcellernas kommunikation med dopamin, så kanske har en störd dopaminsignalering betydelse? Det är dock mer komplicerat än så, och att gå in på alla teorier i detalj är inget jag kan göra här och nu, tyvärr (dessutom skulle jag själv behöva göra en massa research om det först). Panikångest tänker man sig orsakas av en slags "inre hypervigilans", det vill säga att man är överdrivet känslig för signaler som kommer från kroppen, och att dessa sigtnaler kan sätta igång en ond cirkel. Ett extraslag från hjärtat, till exempel, något som de flesta av oss inte ens skulle märka och som vi alla har, sätter igång en ångestreaktion som ger ett påslag i det sympatiska autonoma nervsystemet, med ökad puls, och ökat blodtryck som följd. Derta märks och väcker en "ångest för ångesten"(patienterna är ofta rädda för att få panikattacker för att de är så ångestkrävande) med ökad andning, till exempel. Den ökade andningen leder till att koldioxid ventileras ut från blodet och blodets pH stiger (koldioxid gör blodet surt genom att reagera med vatten och bilda kolsyra, men när koldioxid ventileras ut blir blodet mer basiskt). I basiskt pH förändras bindningen mellan kalciumjoner i blodet och blodäggviteämnet albumin, så att koncentrationen av fritt kalcium förändras. Detta i sin tur leder till ökad retbarhet i nerver, vilket uppfattas som stickningar, domningar och pirrningar. Dessa symptom upplevs som stressande och skrämmande för patienten, och ökar det sympatiska nervpåslaget. Patienten är många gånger helt övertygad om att han eller hon kommer att dö. Det här är en ond cirkel som anses ligga bakom en panikattack. Nitramus 13 november 2008 kl. 21.55 (CET)

redigera Stirlingmotor

Kan man låta en stirlingmotor driva en generator som i sin tur driver något slags element? Då skulle man ju bara behöva ha en källa för kylan. Min fråga är alltså, kan man driva en stirlingmotor på kyla?

Att fästa en generator till en stirlingmotor, och att koppla ett värmeelement till generatorn borde fungera ganska bra. Men tänk på att du får energiförluster i varje steg. Om jag förstod artikeln rätt så drivs stirlingmotorn av skillnaden mellan värme och kyla. Om du till exempel skulle behöva 20 graders skillnad för att driva motorn, så blir värmeskillnaden som kan skapas av elementet som drivs av motorn långt under 20 grader. --  boivie  ✎ 12 november 2008 kl. 13.54 (CET)

I en ideal värld utan förluster finns en reversibel värmemaskin som kan drivas baklänges som värmepump lika bra. Den teoretiska Carnot-processen är sådan. En temperaturdifferens kan då driva värmemaskinen som via sin drivaxel kan driva värmepumpen som återskapar samma temperaturdifferens. Man har inte vunnit något annat än nöjet att få se hur det snurrar. Det uppstår alltså ingen extra energi någonstans. Jämför med en ideal pendel som omvandlar lägesenergi till rörelseenergi och sedan åter till lika mycket lägesenergi. En förlustfri och reversibel elektrisk generator kan fungera som en lika bra motor och kan göra den teoretiska kedjan längre: värmemaskin - elgenerator - elmotor - värmepump. Det man verkligen ska akta sig för är att skapa värme med el-element. Det kommer inte ens teoretiskt i närheten av en reversibel process utan förstör försämrar obönhörligen kvaliteten på energin, alltså dess förmåga att driva en värmemaskin. /Rolf B 13 november 2008 kl. 22.52 (CET) (+två små korrigeringar Rolf B 16 november 2008 kl. 23.00 (CET))

Jag tycker inte vår artikel om stirlingmotorn är särskilt bra, men eftersom jag inte känner för att försöka förbättra den just ikväll försöker jag istället svara här. För att en stirlingmotor ska fungera krävs en skillnad i temperatur, alltså ett varmare ställe och ett kallare ställe. Hur varmt eller kallt det är spelar egentligen ingen roll (och vad vi upplever som "värme" och "kyla" är ju egentligen olika sidor av samma sak, se temperatur). Därför skulle det gå finfint att bygga en (liten) stirlingmotor vars "kalla del" var inne i ditt kylskåp och vars "varma del" var utanför i köket. Den skulle fungera så länge temperaturen var lägre inne i skåpet än utanför. På samma vis skulle det gå att konstruera en motor som hade sin varma sida i kylen och den kalla sidan i frysen (som ju har lägre temperatur än kylen). Det viktiga är alltså att man har en varmare och en kallare plats, inte hur varma de är i sig. Svaret på frågan om det går att driva en stirlingmotor med kyla är alltså: ja - men bara om man också har tillgång till något som är varmare eller ännu kallare. Hoppas detta är ett bra svar på din fråga. /NH 17 november 2008 kl. 21.26 (CET)

redigera "Uppdraget"

Jag ser jämt (last-)bilar som det står "Uppdraget" på. Jag vill minnas att det fanns ett TV-program för en himla massa år sedan där programledaren (en blond kvinna vill jag minnas) åkte runt i just en sådan här bil. Vad är Uppdraget egentligen? Och fanns det här TV-programmet? I så fall, vad hette det? Herrn 12 november 2008 kl. 14.47 (CET)

Ser de ut så här: [5]? Det är en budbilsfirma som jag betvivlar har med ett TV-program att göra. Jag tror jag har sett programmet dock, undrar om det inte var med Kristin Kaspersen? Vivo _disk.^↔ 12 november 2008 kl. 22.00 (CET)

Jo, så var det, i alla fall enligt Lista över program i TV 4#Underhållning. Vivo _disk.^↔ 12 november 2008 kl. 22.03 (CET)

"Uppdraget" var väl även ett tag namnet på Systembolagets (eller Vin&Sprits?) kundtidning, den som numera heter "Bolaget" (ett namn som blir ganska roligt om man betonar det fel och är kunnig i äldre sexualjuridisk terminologi). /FredrikT 12 november 2008 kl. 22.29 (CET)

...eller danska språket. Vivo _disk.^↔ 12 november 2008 kl. 22.38 (CET)

...och om man varken har äldre sexualjuridisk terminologi eller det danska språket som specialintresse? Får man inte vara med på skämtet då? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 12 november 2008 kl. 23.21 (CET)

"Bola" är ett gammalt ord för att "bedriva otukt". /FredrikT 13 november 2008 kl. 09.19 (CET)

Det verkar som om programmet faktiskt hette "Uppdraget" i alla fall (och jag känner mig så otroligt säker på att hon åkte runt i en Uppdraget-bil), men vad handlade programmet om? Jag hittar inget vettigt på Google! Herrn 13 november 2008 kl. 00.20 (CET)

Programmet handlade om att hon skulle ordna någonting för någon, med gratishjälp av olika företag, saker som vederbörande själv inte lyckats med. Det kunde vara att dra el till någon som inte hade det, fixa en mobiltelefonmast i fjällen med mera. Företagen ställde upp gratis, bara för att det var TV. TV-reklam kostar sådär 100.000 per inslag på bra sändningstid, så att få ett antal minuters omnämnande i ett TV-program är värt mycket (folk ser på TV-programmen men oftast inte på reklamen). Budbilsfirman har samma namn som programmet, men har inget